Jag har fördomar, och jag erkänner det, men välkomnar att lära mig. Jag vill veta! Jag är nyfiken!




Lite funderingar.
Tankar och reflektioner.
Lite virrig begrundan och filosoferande om det som sker, vad jag själv tänker och hur funderingarna är kring rasism.

Är vi inte alla av samma skrot och korn, egentligen? 
Det är rött blod i allas våra artärer och vener… 
Det är samma typ av vatten i våra kroppar och alla består vi av frågor, kunskap och funderingar!?
Alla bär vi på rädslor, känslor och farhågor, åt alla håll, för det som är främmande och nytt!

Och upprinnelsen kring de här tankarna, surret i skallen, är en före detta kollegas utspel på Facebook, om just det här med ”vi och dem!”
”Jag har inget emot invandrare, men…” 
Smyg rasismen. 
”Jag har ingenting emot flyktingar och invandrare, men…” 
”Jag gillar inte svartskallar…” men bara lite i smyg så där!

Jag har fördomar, och jag erkänner det, men välkomnar att lära mig.
Jag vill veta! Jag är nyfiken! 
Jag ser mig själv, i det avseendet att jag har fördomar och kanske till och med är lite ”smygrasist”, vara en ganska generös och nyfiken man.
Jag vill veta. Jag vill kunna. Jag delar gärna det nya…
Jag är öppen, villig att lära och förstå andra.
Jag älskar vitlök och curry… 

Och människors naivitet i det faktum att reaktionerna alltid blir större i omfattning när det handlar om ”svartskallar” och ”deras” brott i Sverige!
”Packet borde slängas ut” och ”kostar mig som skattebetalare pengar”…
Äh, lägg av! 
Läs på, ta in kunskap och se efter… Irriterande att det ska vara så förbannat svårt… 

Det finns alltid två sidor av ett mynt! 
Och just nu känns det som om Sverige är uppdelat i två samhällen. 
Å den ena sidan de som; ”Jag har inget emot invandrare, men…” 
Och så den andra sidan; De som är mer kärleksfulla, lite mer hänsynstagande, generösa, anser jag, och inte fullt så trångsynta inför det okända och nya, och vågar erkänna sina brister och fördomar. 
Det som för övrigt stör mig, det är det detta när större brott av dignitet begås i Sverige.
Min första tanke är, när det fläskas upp i tidningarna, ”hoppas att det inte är en invandrare!” Och där kommer kanske min egen smygrasism in! Fördomar? Rädslor? 
Varför utgår jag alltid ifrån att det är en invandrare och icke Svensk som begår brotten?
Jag tänker att det förmodligen är tidens anda, att blåsa upp historier, lyssna på hörsägen, myter och sedan applicerar vi det på det vi är osäkra, rädda och främmande inför. 
Även jag färgas av vad som sägs, skrivs och berättas, men till min fördel är att jag alltid är kritisk och kollar upp tolkningar, sanningshalten i de skrivna orden och letar upp ursprungsinformation! Jag är bra på det!
Och alla står lika inför lagen och medmänniskorna, punkt! 
Det blir fel ibland, men det brukar bli en rättvisa i slutändan… 
Protesterna brukar se till det! 
Det skrivs det sällan om, hur rättvisan gör rätt, utan det brukar bli liggandes i det fördolda, för det säljer naturligtvis inga lösnummer av kvällstidningarna! 
Och förresten är de redan dömda. 
De är redan ”körda” och alla de som ”inte har emot invandrare, men…” får vatten på sin kvarn och ytterligare, ”vad var det jag sa…” att lägga till sin samling!


Jag vet inte allt! Tack och lov!

Jag kan inte allt om andra kulturer och jag vet inte så förbannat mycket egentligen. 
Men jag har villighet! Det är ju för fan spännande! 
Nya människor, med nya historier från andra länder och helt andra kulturella värderingar, att få del av, är nervkittlande.
Det jag vet, känner och direkt uppskattar är mångkulturens nyanser och allt det som invandringen givit oss i form av mat, kryddor, seder, tyger och byggnader…
Jag upplever mig själv som nyfiken, välkomnande och ändå lite nervös inför kulturer jag inte känner till. 
Naturligtvis, det kan faktiskt bli fel. 
Och dessutom är det av respekt, känner jag, att vara lite påläst, insupa någon typ av kunskap om olika kulturer, innan man ger sig i kast med diskussioner, negativa inlägg om människor från andra länder och deras seder och bruk.

Människor tycker så förbannat mycket! Anser sig veta och vränger till sanningar så att de ska passa in i deras syfte.
Vet jag inte, kan jag inte och känner jag inte till saker och ting, så förbli tyst, lyssna och lär! Det är häftigt att få del av! 
Det är oerhört berikande att få vara med och ”leka” på andras bakgård.

Ibland tänker jag på en episod som egentligen inte var för mina öron, tror jag.

Det var vid något tillfälle när jag träffade en del av de närstående som jag hade i min tillvaro, tidigare i mitt liv. 
Min familj. 
Jag själv kastade mig aldrig in i diskussionen, men lyssnade på vad som sas och vad som diskuterades. Jag brukar inte ge mig i kast med dem som tror sig veta allt och som har sina sanningar, det brukar liksom inte vara någon idé. 
Och absolut inte under påverkan av alkohol! Bara dumt! 
Det pratades om svartskallar, hur de kommer till Sverige, lever på ”våra” skattepengar, får mobiltelefoner, körkort och större del av russinen i kakan, som är det Svenska samhället, än vad de själva får… 
Samtalet blev ganska hetsigt och de eldade på varann ganska bra i konversationen, det blev nästan lite aggressivt!
Sedan började de dessutom bli lite hungriga och ”sugna” på någonting gott… 
Så, ”Varför går vi inte ner till Ahli och käkar kebab?”
Ingen kommentar på det, känner jag…

Varför kan vi inte vara mer generösa!? Mer mänskliga och välkomnande? 
Det finns plats för alla, det finns utrymme och det måste finnas värme.
Jag förstår faktiskt inte! Jag gör inte det…
Människor flyr andra länder, för att de måste.
Människor blir tvingade att lämna allt de äger och har, på grund av åsikter, sexualitet och värderingar som inte stämmer överens med deras ursprungsländers lagar, regler och samhällsnorm! Förstå det! 
Människor gör allt för att få lugn och ro och för att slippa förföljelse och död. 
De kommer till Sverige och andra länder i Europa för att de måste och för att det finns en önskan om att få leva.

Ponera vad som skulle hända med all service i Sverige, om vi förpassade alla invandrade människor tillbaka till sina länder? 
Jag säger som jag hört många andra säga! 
Hotell, kemtvättar, krogar, offentliga toaletter, bussar och pizzerior skulle få stänga och vi skulle dessutom inte få många svenskar att gör det jobbet som de gör. 
Det är så förbannat snålt. Människor tänker inte längre än runt sitt eget. Självcentrering!
Var tog medmänskligheten vägen?
Det är förbannat tarvligt att vi inte kan ha ett öppet sinnelag och bara låta dessa människor få vara här, dela med sig av sina kulturer, seder och framförallt mat, musik och kunskap?
Det är konstigt!?

Och om man läser, om än så lite, i historieböckerna om uppkomsten kring nazismen, så spred sig främlingsfientligheten i smyg över hela Europa under 30-talet, på ungefär samma vis som idag. 
Som en svulst, kladdade och kladdar, det ut sig över hela Europa och fick då som nu, många anhängare.
Vi borde veta bättre och det är skrämmande som fan… Har vi inte kommit till insikt om någonting? Har vi inte lärt oss något alls av historien?
Rösta på SD för all del, Grattis! 
Europa är på väg in i ett renrasigt 30-tal!
Så… Vad fan hände med människans lära om att inte göra om samma misstag…

”Jag har inget emot invandrare och utlänningar, men…”

Och jag blir frågande? 
För jag själv, med ett brokigt förflutet, invandrade förfäder och dessutom med bakgrund från det som kallas ”Sveriges Urinvånare”, är bög, kostar skattebetalarna pengar, arbetslös, mindre svensk, för jag gillar ju vitlök och Curry, sjukskriven och ovanpå detta är jag en tillfrisknande missbrukare…
Vad tillhör jag!? Vem till hör jag!? Packet!? 
Med nöje i så fall…

Jag slog upp ordet ”Svartskalle” på Synonymer.se. 
Där står att läsa; Vardagligt ord, vanligen uppfattat som nedsättande, om mörkhyad person, speciellt invandrare eller invandrarättling. 
Så kanske att även jag är en ”blatte”!? 
Ska ta och kolla upp han den där Jimmie Åkesson också och se vad hans ursprung är, för är han inte lite väl mörkhårig och mörkögd!?

Och vad vill jag ha sagt med allt det här? Vad är kontentan och summan av allt detta ordbajseri?
Jo, att vi är samma skrot och korn, egentligen.
Att vi faktiskt, vad forskare och historiker vet, kommer och härstammar ifrån Afrika och att människor i alla århundraden vandrat från länder till länder. Från kontinenter och världsdelar för att söka lugn och ro, kärlek och välfärd någon annanstans. 
Den stora svenska utvandringen, till exempel, skedde från artonhundratalets början och fram till nittonhundratrettio ungefär, och då, av svält och fattigdom, lämnade närmare en och en halv miljon svenskar Sverige för att söka lyckan i andra länder och världsdelar.
Det är inget nytt. 
Det nya är att andra människor flyr hals över huvud från sina länder på grund av krig, motsättningar och svält. Utvandringen från andra länder och invandringen till Sverige ser kanske annorlunda ut, men det är fortfarande av samma anledning! 
Trygghet, fred och få vara en del av! 

Jag har en önskan och många med mig, att det bara ska vara lite mer kärleksfullt, lite mer förstående och ännu lite mer respekt och insikt om värdet av andra människor. 
Bara inse att vi har inte ensamrätt till trygghet och välfärd. 
Kan vi inte bjuda in dem, som inget har? Hur svårt ska det vara?
Bara välkomna, vara generös och säga, ”välkommen…”

”Jag har inget emot invandrare, men…” 
Jag blir förbannad. Jävligt trött och faktiskt lite illamående! 
Vi borde veta bättre! Vi borde vara mer kärleksfulla och smartare!
Just nu känner jag bara att det är ganska tunt med intelligens. 
Jävla skit! Jag tillhör förmodligen ett folk, Svenskarna, som ska vara fredsälskande och kärleksfulla, men med ett lägre IQ vågar jag påstå, för vi har uppenbarligen inte lärt oss någonting, och vi kan inte vara kärleksfulla nog och önska andra människor trygghet och välfärd i vår del av världen? Få del av det vi har…
Vi har inte lärt oss ett jävla nå´…
Ja, visst ja… Osäkert om jag är Svensk… Glömde det… Förlåt!

Väl Mött / Janne

Två länkar med ”förvrängd fakta” till invandrarälskarnas fördel… (Ironi!!)

Sverige kan inte ta emot alla flyktingar!

Tårarnas tysta talande språk, och sältan i min mun.


Denna morgon är hösten påtaglig.
Dimman ligger tät och det är uppenbart kyligt ute.
Shortsen får ligga hemma idag och det blir jeans, långärmat och en jacka.
Sommaren är slut nu. Det är över. 
Mina ben är ännu sommarbruna och ögonen fyllda med solsken…

Fram till lunchen och genom eftermiddagen, bjuder jag på de skrivna ordet i form av lite poesi, lyrik eller bara innehållslöst vackra fraseringar, meningar och ordföljder.
Kan det vara något att njuta av? Njuta till? Läsa och bara smaka på orden?

Väl Mött den Måndag morgon / Janne




Tårarna…

Tårarna är orden, som hjärtat inte kan uttrycka.
Sältan i det våta, är stavelsernas smak i min torkande mun.
Äter girigt. Hetsar rädslorna. Sväljer skammen, skulden.
Skäms.
Detta drabbar mig, rädslornas fientligheter mot varandra.
Svimmande svindlande rädslor. Mitt mod flagnar, vågar inte.
Ordlöshet. 
Fråntagen mitt språk och mina ord. 
Tömd.
Så jag tömmer ytterligare alfabetet, på det jag vet och kan.
Inventerar mina ord, bokstäver och meningar.
Kostnaden för mig och mitt liv. 
Summerar, kalkylerar och beräknar.
Billigt. 
Realisation. Nattfjärilar, såld och horar.
Det värsta, svåraste och bokstavligen min bävan.
Bilden, bilderna, av min ruelse och nedrighet. 
Tårarnas tysta talande språk, och sältan i min mun.
Inte ett ord har jag sagt, Inte ett ord har jag yppat!
Och.
Tårarna är orden, som hjärtat inte kan uttrycka.