"Jag är smygande förälskad…" En dikt och lite poetiska inslag denna eftermiddag? Lite kärlek och vackra ord kanske? Väl Mött / Janne


Jag är smygande förälskad…

Mitt hjärtas kamrar, har fattat eld.
Det brinner i rasande, glödande fart.
Galen förälskelse, viskar mitt hjärtas hemliga rum.
Smygande, viskande, kärlek, säger mitt sinnes dammiga känslor.
Önskar mig dig.
Att min läppar landar mjukt, på dina skära mjuka.
Jag önskar att dina ögons blå, mötte mina mörka bruna, i en brinnande dans av ömmande bortglömda känslor…
Mitt hjärta, vill hålla om ditt. Krama hårt och ömt.
Min kropp, önskar att dina händer läser, tolkar, min kropps berg och dalgångar…
Mitt själs nav, önskar sig ditt , i en galen förälskelse och vildaste dans… Gränslöst.
Jag är hemma.
Jag är smygande förälskad.
Mitt hjärta står i lågor, mina kamrars glödande magma, flyter för dig…

Tänkta tankar och funderingar som skall tankas… Internet-porr, Skottlossning i USA och tandläkare, mediciner och kärleken…

God Förmiddag Världen. 
God Morgon har passerat för ett par timmar sedan… 
Det blev en sovmorgon idag.
Nu är det kaffe, nyheter och Facebook.
Kaffe, kaffe och kaffe…  

Internet-porr och barn, finns det att läsa om på Aftonbladet. En journalist och reporter på Aftonbladet beskriver hur hon loggat in på en av de populära ungdomssajterna som finns tillgängliga på webben och uppgett sig för att vara en flicka på tolv år. 
Enligt artikeln får hon fler svar från äldre män. Det blir en ganska bra respons på den där fiktiva flickan. På mindre än fyra veckor har det ramlat in tusen svar!
Jag saknar ord för det. Jag förstår inte riktigt!? Var kommer sexualiteten in i sammanhanget? 
Hur kan man vilja onanera till nakna flickor? Förlåt, men det är väl för fan inte sex?
Hur kan man känna lusta och kåthet av det? Nakna barnkroppar?
För mig obegripligt och ett nytt samhällsproblem.

Expressen skriver på förmiddagen om ytterligare skottlossning på en skola i USA. 
Två personer är svårt skadade. Och det jag frågar mig är hur och när Amerikanerna tänker ta sitt förnuft till fånga och faktiskt göra någonting åt sina idiotiska vapenlagar. 
Det där kan jag inte heller få in i min tjocka skalle! Hur kan en majoritet av ett folk försvara innehav av privata vapen, för att kunna skydda sig, så in i norden att lagarna blir kvar. 
Hur kan ett folk försvara att dessa skjutningar ständigt fortgår och återkommer? 
Och ett människoliv tycks inte längre vara någonting värt! Och när tappade man respekten för liv och andra människor? 
Och någonting är ju fullständigt kapitalfel i det där landet! Och frågan jag ställer mig är, hur människor tänker som proklamerar ”Rör inte mitt vapen…” och samtidigt blir oförstående när det sker igen och igen och igen… Att människor skjuter ihjäl varann, menar jag.
Det är ju inte förvånade! Eller?
Det säger sig självt, om vapen finns tillgängliga för allt och alla, att detta kommer att ske gång efter annan. 
Människor vill hämnas och döda varan för oförrätter… Människor hatar och blir galet förbannade. Jag tror inte att unga människor förstår innebörden av vapen i det där landet. 
Det är en del av kulturen. Värna om folkets kulturella bakgrund, låt oss behålla vår frihet att skydda oss själv!
Debatten kommer återigen att blomma upp och blomma ut, till nästa gång det sker. 
Det är inte sista gången det händer och det är förmodligen inga större åthävor som kommer att göras nu heller. 
The freedom of speech! Idioti!

Jag ska till tandläkaren i morgon förmiddag. 
Jag får, tillsammans med min Kontaktperson på Stödboendet, ta mig till Ersta Sjukhus i Stockholm. Där finns det en mottagning som heter Pelarbacken för dem som är hemlösa, före detta missbrukare, medborgare som bor på härbärgen och ”låg-tröskelboende.” 
Det sistnämnda är boenden i staden som tillåter det mesta av droger hos de boende! 
Ingenting är förbjudet eller otillåtet. På dessa boenden får man bruka vad man vill och hur mycket man vill och önskar. Det ansvaret ligger på den enskilde individen.
The freedom of speech!
Jag ska vara där klockan elva i morgon. 
Tack och lov har jag hyfsad tandhälsa, men det måste ses över och göras rent.
Jag har bitit sönder ett par tänder och det måste ordnas innan det blir värre skada än vad det är och innan det blir komplikationer, som värk och tandlossning.
Min största stress och farhåga är att Socialförvaltningen inte hjälper mig med det kostnaderna. Jag vet inte hur jag ska lösa det då? Vem ska jag be om hjälp? 
Jag har känslan av att jag utnyttjar människor, att jag endast ber om hjälp när det är riktig kris! 
Jag känner att jag inte klarar mig själv längre, utan ständigt måste be andra om hjälp. Det blir förnedrande. Självkänslan blir kantstött…
Jag hoppas att de som hjälpt mig och hjälper mig tillrätta av mina vänner och min syster, förstår att det är tillfälligt. Det kommer en tid när jag själv kan hjälpa, bjuda på och återbetala andra människors vänlighet, generositet och hygglighet, i framtiden. Snart hoppas jag…
Pelarbacken blir bra. Nervöst. Jag har inte varit hos tandläkaren på flera år. 
Jag har som sagt alla mina tänder kvar och ganska hygglig tandstatus.
Socialförvaltningen ser till ”klientens tugg-förmåga” och utgår ifrån den när de handlar om att hjälpa till med kostnaderna. Där är jag ganska rökt, känner jag…

Idag är det Maria Capio igen.
Jag skall hämta mediciner och lämna fler urinprover. 
De ska ha koll så att jag inte missbrukar någon substans under tiden som jag provar medicineringen. De får göra vad och som det vill! 
Jag gör det som de önskar och det som krävs för att prova det här.
Än så länge känns allt okej. Lite biverkningar, men det skall vara övergående…

Nå… Mer kaffe.
Frukost och samtal med min vackre man och kärlek, han jag alltid vill vara nära, nära…
Vila en stund kanske och sedan iväg för medicinering och så skall jag hem en sväng, till min ”pundar-kåk” på Södermalm.

Jag blir kvar någon dag hemma hos min kärlek i Alby och tänker njuta av det. Njuta av honom och njuta av mer kaffe.
På återseende… Vi hörs vidare…

Väl Mött / Janne

Aktuella länkar för oss som vill veta mer…