Inget farligt, inte alls, men jag tror att det är alla dessa papper och räkningar som gör mig oroad och nervös. Man ska tänka bra, positiva och fina tankar och allt det negativa, har jag fått veta och lära mig, kommer att slå tillbaka på dig själv..? Ja, det blir kaos…

Måndag förmiddag. 
Det bodde oro i den här kroppen i går kväll. 
Inget farligt, inte alls, men jag tror att det är alla dessa papper och räkningar som gör mig oroad och nervös. Det blir helt enkelt för mycket för mig.
Det är ansökan om pengar och Försörjningsstöd, vilket det aldrig finns några garantier att jag får beviljad och det är ansökan till till Försäkringskassan, som jag inte får ordning på. Det blir galet mycket papper och intyg!
Ett par räkningar har jag lyckas med att slarva bort (ingen är förvånad!) och det stör mig. Jag måste kontakta de företag som jag beställt vitaminer ifrån, och ibland sitter det långt inne.

Jag har möte på Jobbtorg Resurs två gånger den här veckan och jag har en telefontid bokad med läkaren på vårdcentralen, ungefär på samma tid som ett av mina möten.

Jag borde träffa några vänner till helgen, jag vill inte det heller och jag skulle behöva städa i Bagarmossen. Jag skulle behöva vara mer där, men jag är mörkrädd, bor på bottenplanet och är rädd för att någon ska ta sig in. Det är tryggare i Alby, där vi är två. Två? Vi är faktiskt fyra i Alby…
Jag älskar min man och bästa vän! Uppriktig? Jag vill inte vara utan honom!

Jag funderade över det där med positivt tänkande och Affirmationer. 
Jag ägnar mig en hel del åt det, för att bryta mina tankemönster av det mer negativa slaget…
Många gånger när jag börjar ”banna” mig själv för olika saker, så försöker jag att bryta mina nedåtgående och destruktiva funderingar, med just Affirmationer.
Jag vet inte om det fungerar, men det är en bra strategi för mig.
Dock uppstår ett problem, när jag inte lyckas, eller när jag upplever att det inte alls ger den effekt som jag förväntat mig. Jag sätter igång att banna mig för det också, att jag glömmer bort, att jag slarvar, att jag ”misslyckas”…
Jag försöker att tala om för mig själv, att det är bättre sent än inte alls och att det är bra att jag kommer på det i vilket fall… Jag tror att jag har ett bra verktyg, men det ställer till det…
För om jag verkligen blir arg och besviken, eller om jag känner att jag tänker ”dåliga” tankar, så kan jag få svårt att tillåta mig att känna och uppleva dem, och  då tycker jag att jag är en dålig människa som tänker elaka, dumma och ogina tankar om saker och personer. Dilemma!!
Mycket av det jag lärt mig genom år av terapi är just att tillåta sig att känna alla känslor och dessutom få utlopp för dem, men med allt det där andra jag gjort och ägnat mig åt genom åren, som New Age trasslet, har gjort att det krockar och blir mest en gegga av ett ingenting…Man ska tänka bra, positiva och fina tankar och allt det negativa, har jag fått veta och lära mig, kommer att slå tillbaka på dig själv..?
Ja, det blir kaos och det där måste jag lära mig att hantera.
Jag upplever också att jag fått fått en del av det där via Tolvstegsprogrammet, att man ständigt ska förlåta och vara förlåtande! Man ska nästan vara lite underdånig till livet och endast vara tacksam och ödmjuk!
Man kan få ångest för mindre! 

Jag ska försöka att få några av mina projekt gjorda idag. Jag fick ihop den där gardinen igår till gästrummet, slutligen, och jag ska försöka att ordna med kuddarna i dag. Symaskinen står ännu framme, och då… kan jag passa på…

Tack för all din uppmärksamhet och din tid…
På återläsande och ta hand om dig och på återläsande!
Väl Mött / Arthur