Det är svårt att sova ensam. Elräkningen blir dyr. Jag saknar Alby och jag saknar katter… Igår när jag "bara" ville köpa grädde till mitt kaffe, så var kön så lång, att jag lämnade butiken med ingen grädde alls.

Mina fina Elefant kuddar. En av dem har jag fått av min kärleks älskade syster… Mys i soffan…

Det är svårt att sova ensam. 
Elräkningen blir dyr. 
Jag saknar Alby och jag saknar katter och kärlek… Jag saknar alla mina projekt och min ”kreativa hörna” i gästrummet!

Men… 
Jag trivs i min lägenhet och jag fullkomligen älskar mina fina saker där. 
Jag har beskrivit det förut, men med väldigt små medel och nyvunna vänners generositet, vänlighet och uppskattning, har det blivit så fint.

Raggsockar och min fina filt, som hängt med under en längre tid… Om filtar kunde tala. Dock saknas pyjamasen i allt mys och lugn och ro…

Jag kom på igår, innan jag somnade ensam på soffan, att jag och min vackre man aldrig kommer att bli sambo och ha ett gemensamt boende och jag, eller vi, måste komma på ett vettigt sätt att lösa det. Jag vill ju ha ”tjejerna” här också och jag vill även ha min ensamhet. 
Jag har ju kommit på att i min ensamhet mår jag ganska bra ändå. Den självvalda ensamheten, vill säga…
Det finns ingen att ta hänsyn till och mycket av mitt samvete och min ångest är i stiltje.
Dock är en del problem fortfarande aktiva och kanske till och med att de förvärras i den självvalda ensamheten.

Uppgift av min Terapeut! Positiva affirmationer, där de syns och där jag ser dem ofta! Kan rekommenderas för ett stärkt självförtroende!

Jag tycker inte om att handla mat, själv alltså och igår när jag ”bara” ville köpa grädde till mitt kaffe, så var kön så lång, att jag lämnade butiken med ingen grädde alls. Svart kaffe funkar…
Jag tycker att människor tittar på mig och jag blir nervös att någonting är ”fel” och miss-stämmer. Jag rättar till kläder och håller på och pillar på allt och ingenting.
Jag är mer i fokus när vi är två och jag är mer koncentrerad i tvåsamhet.
Det avskärmar på något vis och jag har större acceptans och kan utesluta resten av världen… Det är bra!
Ibland är det skönt med ensamhet. Ibland är det en fördel att vara två.
Med det sistnämnda ingår även kärlek, om än en något konstig sådan och där ingår även djur!
Jag älskar djur… 
Jag älskar min ensamhet. 
Jag uppskattar mitt hem. 
Jag lever ofta i ovisshet, det uppskattar jag inte alls… 

Iväg tidigt och lämna de sista proverna, för utredning av min kropp och dess ständiga värk!
Sedan till Alby och under tiden ska jag ta en promenad genom Södermalm och njuta av morgonen. Luft, sträcka på kroppen och musik, om jag orkar det, i mina öron.
Idag är det mulet och paraplyet är med.
Det blev, som alltid, mycket packning och jag har äntligen lämnat in mina trasiga höstskor! Jag ska hämta dem så snart jag kan. Kanske redan i morgon, eftersom jag ska ta mig från Alby och till min härliga terapeut i Farsta!
Och du… Ansökan till Försäkringskassan är iväg skickad. Och alla jag talar med är negativa och säger att det inte kommer att fungera…
Nåväl, det är klart och iväg sänt! Grattis till mig! 

På återläsande under dagen. Nu ska jag stressa vidare. En kopp kaffe till, kanske?
Väl Mött  Arthur…