Ett ord till natten…

Ska man sluta reagera på människors dumhet och ska man bara låta det passera när medmänniskor vräker ur sig rasistiska kommentarer och åsikter. Det brinner i huvudet på mig. Jag blir galen av ilska… "Man kan blunda för sanningen, men måste leva med påföljderna". / Marita Weijola

Sådant här sprids på Facebook. Det är äckligt, enligt min mening! Det är frustrerande med människors okunskap och deras tro att det verkligen vet någonting…

Ska man sluta reagera på människors dumhet och ska man bara låta det passera när medmänniskor vräker ur sig rasistiska kommentarer och åsikter?

Ska man kväsa dem med tystnad och inte alls reagera?

Att argumentera mot människors okunskap och dumhet är lönlöst, men ska man verkligen bara tystna och inte yttra sig alls?

Ska man bara låta de där ignoranta och nonchalanta människorna gå på och bara stå på sidan om och se på?
Jag blir förbannad!

Det brinner i huvudet på mig!

Jag blir galen av ilska! För i min värld och i mitt sinne kan jag inte få in ”deras” idioti och ”deras” okunskap, om hur illa människor verkligen har det! Människor i världen far väldigt illa, och dessa människor tror fortfarande att de önskar sko sig på vårat samhälle och vår välfärd!
Vad är det för fel?
Det har ju blivit mänsklighetens världsproblem och det är vi människor som verkligen måste stå upp för varann och hjälpa till, på alla sätt vi kan. Vi måste ju bevisa för oss själva och våra medmänniskor att vi har hjärta, själ och hjärna! Vi är ju sammankopplade, sammanlänkande, med varann.

Vi är ju nedkomna ur samma ras och av samma skrot och korn!
Samma Guds-pärla.

Varför säger människor, till mig bland annat, att det är bättre att inte ge dem uppmärksamhet, de hatande, avundsjuka och okunniga människorna, utan att istället tysta dem med inga ord alls?

Varför ber människor mig att lugna ner mig och inte vara så stridslysten, när de avundsamma och obevandrade medmänniskorna gör sin röst hörd och vrålar att: ”Det är orättvist! Varför få de komma hit och suga ur vårat samhälle? Varför får de bostäder, när det inte ens räcker till oss själva?

Några reaktioner igår, på det Asylboende som skall öppnas och ta emot flyktingar och Asylsökande i Sala… Tråden fortsatte, vill jag berätta, och själv tog jag så småningom bort mina kommentarer och även den vän son uttryckte dessa åsikter på Facebook. Jag vill inte ha dem bland mina bekanta och kamrater på FB! Min högst personliga åsikt! Sala Allehanda; Stadshotellet blir asylboende.

Varför tar vi emot flyktingar, när det kostar samhället mängder med pengar! Jag vill också bo på hotell och i en stuga på landet”!?

Ska man bara sitta tyst och se på? Ska man inte reagera alls? Ska man bara vara passiv och finna andra ”kärleksfulla” tillvägagångssätt, utan att behöva brusa upp och bli galen av ilska?

Jag är rasist, säger någon, eftersom jag själv reagerar med exakt samma ton, samma ilska och med likadan illvilja som de som är invandrarfientliga. 

Jag är också förbannat fördomsfull, säger ytterligare någon, eftersom jag går på, är nedlåtande och idiotförklarar andra människors som inte har mina åsikter. Jag är inte alls bättre än någon annan, eftersom jag spyr galla över dem som så uppenbart inte vill hjälpa till och som så glasklart är avundsamma, ogina och, i mina ögon, bara elaka och okunniga.

Igår gjorde jag ett inlägg och fällde kommentarer, utifrån en före detta bekants yttrande på Facebook, om Stadshotellet i Sala och att de planerar att gör ett flyktingboende av Stadshotellet där. 

Några av de kommentarer som uppstod ur detta, har jag valt att visa här i Bloggen!  
Jag har tagit bort namn och bild ifrån den ”ursprungstråd” på Facebook, som föranledde mitt eget inlägg!
Det skummade av hat! Det luktade unket och människor är fyllda med ilska och avund!
Jag blev galen av ilska och gjorde själv ett inlägg angående det där, som en motreaktion!
Och visst fick jag reaktioner, men endast för att jag själv skulle ”tagga ner” och inte vara och bli en av dessa människor som ger uttryck för rädsla, ignorans och enfald.

Och jag borde se om mitt ordval och jag borde inte se ner på dessa människor med den här typen av åsikter och jag borde bara låta det vara och inte gå på med samma mynt!
Och visst! Mina reaktioner är kanske likadana som nationalisterna, men jag känner att jag besitter mer värme, glöd och kärlek, än de som vill stänga ute alla de trasiga människor som kommer hit till vårat land och verkligen behöver oss!
Och jag kan inte svara på vad som är det bättre eller det sämre!

Jag kan inte svara på varför jag ska vara tyst och en ”bättre, kärleksfullare människa”, när åsikterna och främlingsfientligheten sprids sig som ett snusk i det här landet!
”De får ändå onödigt mycket uppmärksamhet i pressen! De får ändå vatten på sin kvarn, när det bränner ner asylboenden överallt i det här landet! De får ändå mer skit i sin skopa, när asylsökande vägrar kliva av bussar på landsorten, för att de tillfälliga boendena är under all kritik! Din motreaktion behövs inte, för de ger rasisterna mer uppmärksamhet”!

Om jag sätter mig ner och slutar att reagera och agera, om än i ytterst liten skala, med armarna i kors och inte uttrycker vad jag känner, upplever och vad jag tycker är förnedrande, ren avundsamhet och rena dumheter, har inte den renodlande nationalismen och människofientligheten vunnit mark då?
Har inte de som skriker högst och mest om Sveriges nedmontering och pengaflöde till hjälp, vunnit ytterligare utrymme för den skit som de gödslar med? 

Var går gränsen och när ska man hålla käften och tiga still..?

Ingen av de som hade åsikter om mitt inlägg och min ilskna framfart igår, skrev någonting om hur de upplevde mitt agerande i de offentliga kommentarsfältet.

Ingen ”gillade” eller uppskattade det inlägget och de som verkligen hade åsikter om mitt förfarande av andra människors åsikter, sända ett meddelande eller ”in-postade” mig privat!

”Du borde kanske lugna ner dig. Du skulle kunna reagera på ett annat sätt… Vem tror du att du är? Varför måste du gå på i samma illaluktande linje som de ”ogina folket”? Måste du gå på med samma mynt”?

Och jag frågar mig vad som blir rätt och riktigt och vad som blir mindre bra, med att jag, precis som ”de”, blir förbannad och jävligt arg och reagerar precis som de invandrarfientliga?

Vad ska man göra och hur? Ska man bara sitta ner, tiga, ”leka kärleksfull” och ha överseende med andra människors rena dumheter? Vända andra kinden till på något vis?
Och ska man verkligen bara tiga ihjäl hatet, när det brinner i huvudet av ilska och man har en önskan om att andra ska se, få empati och sympati, för de som far illa i världen och dör som flugor på haven, i flykt från sina krigsdrabbade länder!? 
Min röst och många andras, glöder som ett uppror i bröstet…
Rätt eller fel?

”Man kan blunda för sanningen, men måste leva med påföljderna”.

/ Marita Weijola

Väl Mött denna beska kväll / Arthur