Socker och kolhydrater. Jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver. Och vips… Kroppen ställer om sig, från "kolhydratdrift" till "fettdrift". Fiffigt va?

Socker och kolhydrater. Fett och LCHF. Mat, kost och motion. Jag ska försöka att lägga några bitar tillrätta! 

Och jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver.
Att ta bort så mycket kolhydrater som möjligt kan verka svårt, men efter en tid vet man ganska väl vad man kan stoppa i sig och vad man ska undvika; Bröd, pasta, ris, frukt och alla sorter av sötsaker ska bort!

Mer fett, bra fetter och mer av ovan-jords-grönsaker! Mer kött och mer fet fisk! När det gäller kött måste man ha koll på närings deklarationen! Många gånger tillsätts socker för smakens skull och socker deklareras som kolhydrater på förpackningen och det står oftast i ingredienslistan! Undvik det! Ju renare kött, desto bättre naturligtvis!

Fisk, om man föredrar det, skall vara av den feta sorten, typ lax!
Ägg i mängder, ostar av alla typer är perfekt, men det gäller att se upp!
Ju fetare ost desto bättre, men ibland tillförs även socker för smakens skull, så kolla alltid näringsinnehållet!
Uppskattar man fet och härlig mat, är det en stor fördel naturligtvis och man vänjer sig ganska snabbt att äta mer fett och kolhydrat fattig kost!

Till en början kan man bli lätt illamående och även få hjärtklappning!
Yrsel är vanligt och även huvudvärk en tid! Det går över! Man känner sig gärna trött och några kan även få ont i kroppen! Det beror på utrensningen som sker i kroppen!

När man ätit LCHF en tid, så påbörjad förbränningen av fettdepåerna i kroppen! Fettdepåerna har uppkommit via maten naturligtvis och av kolhydratintaget!
Socker och kolhydrater, för att förenkla det hela, är samma sak! Räkna kolhydrater som socker och socker samlas i kroppen och blir fett och övervikt! Alla kolhydrater omvandlas till socker, i magen. Det gäller dessvärre alla kolhydrater. Och kolhydrater, som jag eller vi kan räkna som Glykos eller socker, höjer snabbt blodsockret och insulinproduktionen ökar.
Kolhydraterna, långsamma eller ”snabba” som konsumeras med maten, utnyttjas till energi!

Om alla kolhydrater man får i sig inte används, vilket är väldigt vanligt, omvandlas överskottet till fett som slutligen lagras på/i kroppen.

När kroppen förbränner kolhydraterna, som man har i ”lager”, börjar man tappa i vikt! ”Kväver” man kolhydratintaget och endast tillför fett, så fortsätter förbränningen! 
Kolhydrater finns i nästan all mat, mer eller mindre! Det är skrämmande hur mycket socker som finns i all mat! Det är inte konstigt att fetma ökar i västvärlden! 
Så kort och enkelt, eftersom jag försvårar saker och ting; Om kosten innehåller lite kolhydrater behöver kroppen alltså gå över till att använda det lagrade kroppsfettet istället. Och vips… Kroppen ställer om sig, från ”kolhydratdrift” till ”fettdrift”. Fiffigt va? Hänger du med?

Hälsovinster, både vetenskapligt bevisade och de som inte är det, är bland annat;
(Många upplevelser av kosten dokumenteras av de som ätit LCHF under en längre tid och därför kunnat styrka de bättre effekterna av maten! Ingen raketforskare behövs för att konstatera detta!)

• Efter en tid går blodtrycket ner även blodsockret går ner, vilket är utmärkt för dem med diabetes, och man slipper även toppar av energi och dalar av ”sockerkoma”.
• Man blir mer jämn i energiförbrukningen och det påverkar även humöret faktiskt! Sockersuget försvinner med tiden och man blir piggare och får bättre humör! I mitt fall stämmer detta inte riktigt, med gladare och piggare humör, men det kan bero på andra yttre faktorer än just kosten.
• Svårare värk försvinner, då man tror att fettet i maten ”smörjer” leder och muskler!
• Migränanfall och svårare huvudvärk blir mer sällsynta, många av dem som levt på kosten en längre tid har konstaterat detta! Inte vetenskapligt bevisat således! 
• Magen blir bättre! Problem med uppblåst mage, ballongmage, gaser och halsbränna brukar avta. Jag upplever en enorm skillnad själv. Det kan vara så att även jag är lite överkänslig mot Gluten, som finns i bröd och pasta, vilket ger uppblåst mage, men säker är jag inte! Alltså… Magen är mindre uppblåst och min omgivning slipper mina fisar!
• Förbättrad sömn! Sockret stressar kroppen, kroppens celler och kroppens inre organ. Mindre socker och kolhydrater gör att kroppen stressar mindre och man får bättre sömn!  

• Hud och naglar blir finare. Problem med kvisslor och acne blir bättre. Naglarna blir definitivt starkare! Själv upplever jag definitivt att huden har blivit mycket bättre! Jag har dock skött min hud i många år, med bra produkter och god hudvård, men jag har mindre eksem, mindre utslag och allergier än tidigare! Som sagt, socker ”stressar” hudens celler och det i sin tur gör att huden gärna blir sämre och troligtvis åldras fortare! Det sistnämnda finns det inga belägg för, det är bara antaganden! 

Och sedan är det alltid bra och gott för kroppen att röra på sig.
Det sägs att just träning har liten inverkan på själva viktnedgången när man äter LCHF-kost, vilket jag själv upptäckte med tiden, men att röra på sig och göra lite ”styrketräning” i hemmets lugna vrå är bara av godo! Hela kroppen behöver ju hjälp med återhämtning och avgiftning, sockret ska ut och bort från kroppen, och kroppens muskler och konditionen behöver i alla fall en ordentlig omgång!
Jag menar, med för många kilon på kroppen och allra helst runt midjan, så behöver man all hjälp man kan få, Självhjälp alltså, för att få ordning på muskler och ”flåset”!

Och har man mindre bra med pengar, som i mitt fall, så får man ta långa sköna raska promenader och använda sig av parkbänkar och marken man står på, för att göra olika mindre styrketräningsövningar…
Om man bara kommer igång, lägger ribban på en låg nivå och försöker att vara vänlig och snäll emot sig själv, så brukar det bli en fin och bra vana…
Och detta kommer ifrån mannen som är soffpotatisen personifierad!Jag uppskattar det här!
Så här långt har jag gått ned bra mycket i vikt och jag tror att detta har blivit min nya livsstil! Dessutom slipper jag allt sötsug och behov av tröst!

Tack för ordet! Frågor? Hör gärna av dig!? Kommentarer och feedback är alltid välkommet! Väl Mött / Arthur 


Länkar för den som vill veta mer!

• Kostdoktorn.
• Allt Om LCHF.

Några ord på vägen…

Att vara deprimerad, som i mitt fall tidigare under året, och lägga på sig över tjugofem kilo i kroppsvikt, gör inte tillvaron bättre eller enklare på någotvis… jag är den där typen som varit, i min ungdom, straffande och tyvärr agat min kropp på olika sätt.

Bilden till vänster tog min man i början av sommaren. Bilden till höger togs på senhösten i år, 2015. Mellan dessa bilder är det minus tio kilo. Jag har visat dem förr, men bjuder på dem igen… Ytterligare tio kilo har ”runnit bort” sedan dess.

God förmiddag världen, Stockholm och Alby!

Jo, det här med min kropp och min vikt. Är det av vikt? Är det viktigt?
Att se ut och att trivas? Att vara och att ”se ut”…

Jag kan tänka och tro, att om man inte trivs i sin kropp och inte med det man har sin själ boende i, så blir det absolut inte bättre om man lider av psykisk ohälsa.
Att vara deprimerad, som i mitt fall tidigare under året, och lägga på sig över tjugofem kilo i kroppsvikt, gör inte tillvaron bättre eller enklare på någotvis.
I mina mörkaste dagar, som blev till månader och nästan ett år, så tröståt jag! Mängder. Smög med maten. Smög med glass, godis och mängder med kolhydrater. Jag kunde sitta och äta stora mängder med glass, smågodis och nötter framför teven och inte ens märka att jag blev övermätt och rent av spyfärdig. 
Och jag fick i mig mängder med onyttigheter och hela tiden kände jag att det inte spelade någon roll, för mitt liv var ändå slut, över och överstökat. Fullständigt galet och absurt och det blev en ond cirkel av det där, för ju sämre jag mådde desto mer åt jag och desto mer gick jag upp i vikt och desto sämre mådde jag… Och då åt jag ännu mer och tröstade mig med ytterligare godsaker och så var liksom cirkel sluten… Runt och runt…
Jag hade ingenting mer att ge och inte heller någonting att erbjuda andra människor.
Och ju mer jag stoppade i mig, desto större blev jag ju. Och, plötsligt, så är det som om man vaknar upp en dag och ser hela härligheten och tänker; ”Hur fan gick det här till? Igen? Varför blev det så här, igen”?

Jag är dessvärre den där typen av man och människa som gått upp, gått ner i vikt och gått upp i vikt igen! Jojo! Uppochner!
Och jag är den där typen som varit, i min ungdom, straffande och tyvärr agat min kropp på olika sätt. Tuktat och tränat! Tränat och svultit! Och detta bara för att jag trott att jag måste se ut på ett speciellt vis. Jag har förlagt min egen trivsel på andra och på vad jag tror att andra ska tänka och tycka om mig! Objekt! Subjekt!
Jag har bestraffat mig och torterat min kropp på så många olika vis, att det förmodligen skulle ses som sjukligt… Dessvärre även med droger!
Och det syns och det känns numer, i och på kroppen. 
Och det är så lätt att säga att det bara är att fixa och göra någonting åt sin utseende, om man inte trivs. ”Det är bara att plocka fram disciplinen och köra igång”! Det är bara att göra och det bara att göra om och göra rätt! Trivs du inte? Fixa det!
Det är ju skitsvårt! Det är ett hästjobb! Det är galet vad mycket ledsamheter och sorg det finns i att inte uppskatta sin fysiska kropp! Det finns mycket skam i att inte vara bekväm i sin kropp och det finns väldigt mycket negativa tankar kring att inte känna sig fin, härlig och vacker.
Och är man dessutom deprimerad och ledsen, så är det så jäkla lätt att ta till mat och sötsaker som tröst!

Foto; Per Lundström

Och återigen drar man, eller jag själv naturligtvis, igång med att motioner, byta kosthållning och dra igång projekt ”förnya din kropp”.
Och stenhårt, tillsammans med min man och bästa vän, kickade jag igång LCHF och det som jag trodde skulle ta en evighet att få ordning på, har tagit mig fem månader lite drygt och plötsligt har jag tappat bort tjugo kilo!
Jag säger inte att just det där med att gå ner i vikt får hela tillvaron att bli bättre, trevligare eller mer positiv, men det gör det onekligen lite trevligare och mysigare att ha en kropp som är mjukare och smärtare. För övrigt så kan jag skriva under på att det gör gott för självkänslan.
Och jag känner mig nöjd nu.
Jag tänker fortsätta att strypa alla kolhydrater och jag tänker fortsätta att äta som jag hittills har gjort, för det är enkelt och det finns många andra fördelar med att ta bort socker och kolhydrater, men jag återkommer till det senare idag. Det finns en del att skriva om det där…
Jag tänker att om jag går ner lite till, så är det okej och en bonus, gör jag inte det, så är jag nöjd.
Och för första gången i mitt liv så är jag belåten, glad och tacksam för den här kroppen och jag känner ju att all misshandel av den har satt sina spår, rent fysiskt, i from av smärtor och värk. Huruvida just det stämmer, återstår att se, för utredningen är inte på långa vägar färdig och det skulle kunna vara så enkelt att jag ärvt, av mamma och mormor, reumatism och Artros.

I alla fulla fall… Jag har en okej kropp, jag är okej och det är bra för själen, hjärtat och självkänslan. Och… jag vill tillägga, att jag fortsätter och tänker göra vad jag kan för att komma i ordning med värk, smärtor och få till en fullt fungerande kropp!
Och det där med att vara nöjd och tycka att man är okej, det kommer med åldern! Detta sagt till dem som är under trettio och krigar med sina kroppar och sina utseenden! Acceptans och att tänka ”vad vill jag”, är förutsättningen för att komma i ordning med kroppen och själen…
”Vad vill jag”!?

Tack för ordet! Vi hörs under dagen! Tack för din uppmärksamhet och för din tid! Väl mött och ta ingen skit idag heller!
Väl Mött / Arthur