Ett ord på vägen…

Jag bor på soffan mer eller mindre… Mina pärlor Jenny och Therese kom till min undsättning och det var då det brast för mig…

Det är kallt, men jag låter lite frisk luft komma in genom vardagsrumsfönstret. Bagarmossen och Fredag!
Det gör gott med kall, klar luft i mina rum… Tända ljus, teve, skriva och starkt svart kaffe. Mejla Socialförvaltningen och läkaren på Vårdcentralen. Det kom av sig lite grann idag. Ombokat, avbokat och varit mest ”besvärlig”! Jag vill inte idag! Jag valde bort mina ”göranden”… 

Att vara ensam hemma i Bagarmossen, utan katterna och utan min man och bästa vän, kan vara ganska skönt. Tomt, ensamt, men skönt!
Jag tror att även min kärlek kan behöva få vara ensam och känna sig lite obehindrad och sorglös. Jag tror att jag dränerar honom på livsenergi!
Han har varit trött den sista tiden och jag tror, utan att klandra mig själv, att han påverkas mer av mitt mående och mitt svängande humör, än vad både han och jag tror.
Det är inte lätt att leva med en något labil människa.

Fredag!