Det är kallt, men jag låter lite frisk luft komma in genom vardagsrumsfönstret. Bagarmossen och Fredag!
Det gör gott med kall, klar luft i mina rum… Tända ljus, teve, skriva och starkt svart kaffe. Mejla Socialförvaltningen och läkaren på Vårdcentralen. Det kom av sig lite grann idag. Ombokat, avbokat och varit mest ”besvärlig”! Jag vill inte idag! Jag valde bort mina ”göranden”…
Att vara ensam hemma i Bagarmossen, utan katterna och utan min man och bästa vän, kan vara ganska skönt. Tomt, ensamt, men skönt!
Jag tror att även min kärlek kan behöva få vara ensam och känna sig lite obehindrad och sorglös. Jag tror att jag dränerar honom på livsenergi!
Han har varit trött den sista tiden och jag tror, utan att klandra mig själv, att han påverkas mer av mitt mående och mitt svängande humör, än vad både han och jag tror.
Det är inte lätt att leva med en något labil människa.
Och mitt hem…
Ja, det är så mysigt, lite trångt kanske, men väldigt hemtrevligt. Jag bor på soffan mer eller mindre när jag är hemma, det saknas stolar nämligen, och jag ser på teve där, jag äter där, jag skriver i soffan och jag somnar där.
Jag älskar soffan. Den är så förbannat fin!
Och tro det eller ej, jag fann den under bortskänkes på Blocket! Fräsch, snygg, hel, ren och väldigt skön!
Det var inte lätt att få hem den, otymplig och stor, och mina goda vänner Jenny och Therese slet som djur för att få in den i lägenheten. Vi fick fick trycka in den genom vardagsrumsfönstret, för att överhuvudtaget få in den i min lilla vrå.
Och den där förbannade flytten som fick mig att, som ingen annan vet, förrän nu, börja stortjuta och lipa som en liten kulting. Det blev så fel… allting blev väldigt fel, men det löste sig tack och lov…
Och så de som skulle ha hjälpt mig tillrätta från början, de som bangade ur och serverade mig nödlögner och dumheter som inte en sate hade gått på, och jag blev så snuskigt stressad, förbannad och orolig att det inte skulle ordna sig och så… Mina pärlor Jenny och Therese som kom till min undsättning och det var då det brast för mig.
Dessutom, när jag skulle städa det sista innan flytten, hittade jag råttbajsar överallt i min ”gamla” lägenhet på Södermalm. Det där röriga Stödboendet som jag bodde på innan jag hamnade i Bagarmossen, Pelikan på Östgötagatan, som inte är att rekommendera för tillfrisknande missbrukare… Gud, så rörigt allting var!
Och allt strul, allt snusk och dessa förbannade råttor, vänner som hoppade av innan flytten och allt som skulle fixas innan flyttlasset skulle gå, blev för mycket för mig och jag… Ja, jag gjorde som jag brukar; Lättade på trycket, men när ingen såg och hörde förstås och tillät mig en ordentlig urladdning… Det var skönt!
Och så soffan som vi skulle hämta i samma veva… och som var så stor att vi fick skruva isär den och lyfta in den via fönstren, och dessa oklippta taggbuskar i mina rabatter som rev sönder mina ytterkläder… och blåsor och två fina tjejer som hjälpte till… dåligt samvete och tacksamhet som nästan blev patetisk…
Nä, det blev för mycket bara…
I vilket fall, efter en omväg i mitt skrivande, jag bor i soffan och jag uppskattar den som sjutton… Dessutom har jag inhandlat fler stora kuddar till den, helt nya och inplastade på second hand för tjugo kronor styck och det har blivit som ett stort kuddkalas i sittmöbeln!
Det blir bara bättre och bättre och mina djur och min man borde vara här de också… De är mer mys och mer värme i min vrå, än vad det är i Alby, om jag ska vara helt frank och ärlig, men den stora nackdelen är ju att lägenheten i Bagarmossen ligger på bottenvåningen och det har blivit lite av en bunker att vara och bo här.
Jag är ohyggligt mörkrädd, ibland paranoid faktiskt, och jag är oroligt osäker! Vem som helst kan ta sig in från gården. Det är bara att kliva rakt in genom fönstren, för dem som vill och jag hör alla som går förbi utanför och jag kan med enkelhet lyssna till alla samtal som förs utanför på gården och promenadgatan.
Men det är en väldigt fin lägenhet och jag trivs väldigt bra…
Tacksamt och så får jag bo relativt nära staden.
Dagen idag bjuder på i stort sätt ingenting!
Jag skulle kunna städa och fixa lite till här hemma och jag skulle kunna rensa lite i mina garderober, för det är en del kläder där som andra kanske skulle ha mer glädje av och jag skulle kunna välja att ta en promenad i skogen eller åka in till Södermalm och titta på människor.
Jag kan, om jag vill, fönstershoppa lite och jag kan äta vad jag vill och vila när jag vill… Men som sagt, på agendan idag finns inget bestämt och jag kan göra som jag vill…
Ska jag åka hem till min man och djuren i Alby? Eller en natt till på soffan i Bagis? Återstår att se…
Tack för ordet och för din uppmärksamhet! Tack för att du läser! Var rädd om dig och på återläsande, på något sätt, under dagen…
Och som Elin Ek sa, en gång i tiden; ”Ta ingen skit! Inte av någon”!
Väl Mött / Arthur
Vardagliga Anteckningar... 