Just for fun… / Arthur
Bild
Svara
Jag ser honom nästan varje morgon när jag är på väg till jobbet. Jag i full fart, han med långsamma, försiktiga steg med rollatorn framför sig.
Jag vet inte varför, men han ser så ensam ut. Vithårig, ganska mager, med en oknäppt rock som fladdrar lite vilset.
Jag är för långt bort för att se hans ögon, se hans blick.
Han kunde varit min pappa, tänker jag och jag undrar i samma ögonblick om han har någon familj, någon som bryr sig.
Jag skulle vilja stanna och säga hej, men det är alltid en massa bilar och jag är stressad och…
På Måndag ska jag stanna.
/ Agnetha Dentback
Jag saknar verkligen all lust idag!
Vill bara få umgås med mig själv och få vara i tystnaden och lugnet.
Jag har min Skrivarkurs idag och naturligtvis ska jag ta mig dit. Jag behöver det och dessutom kan jag ”bara” vara där och inte engagera mig det minsta. Jag kan vara delaktig och ändå bara vara. Vara tyst, låta mig inspireras och smälta in.
Det gör mig dock nervös och orolig att vara där, och i mötet med andra blir jag lite ”överspänd” och oroligt olustig.
Jag upplever att jag blir lite rädd över att vara kreativ och färgstark i mitt skrivande, för att sedan försöka att bjuda på de skrivna orden, tillsammans med andra. Det är inte alls speciellt för mig, jag är inget unikum, men det är arbetsamt att vara en rädd människa! Förmodligen upplever de flesta människor de där känslorna och förmodligen är alla människor osäkra till en början, men det besvärar mig och det påverkar mig väldigt!
Det blir inte så mycket annat gjort idag och förmodligen somnar jag när jag väl är hemkommen igen!
Kanske ändå att jag åker iväg tidigare idag, så att jag får en promenad i stan och kan lyssna på härlig skön musik, i mina hörlurar. Musik som är mitt bästa distraktions-knep för att avskärma mig från alla intryck och alla människor. Jag blir snabbt trött när jag rör mig ute på stan bland mängder med människor. Fortsätt läsa