Några ord på vägen under dagen… Väl Mött

Jag har för bråttom och jag måste inse att saker och ting tar längre tid att smälta numer. Det måste få fäste i kroppen innan jag överväger att ta några beslut!

Foto; Per Lundström

Obehagligt tidigt, den här morgonen.
Klockan, i skrivande stund, är inte mer än halv fem.

Somnande tidigt igår, om jag räknar ifrån det att jag somnade på soffan. Det blev lite mycket igår. Skrivarkurs och en promenad på stan, med mängder av människor som trängdes överallt, tillsammans med min vackra man. Men det var mysigt med en promenad tillsammans. Och jag har sovit som en liten kulting i natt och återigen inser jag att de där dagarna då det blir ”för mycket” så måste jag lyssna till mig själv och min kropp.
Jag är trött, men okej. Jag måste få lite återhämtning och vila…

Skrivarkursen igår.
Den där märkliga känslan av att inte passa in, att inte ”få plats” och att vara udda och ”fel”! Inget nytt i det, inte alls, tvärtom, men det blir påtagligare ibland och jag kände verkligen i går eftermiddag; Vad gör jag här?