Bilder från en vårlik promenad idag…

Lugn och ro…

Ensamheten isolerar, straffar ut och gör utmätning på de som inte ”passar in”… då kan många använda sig av, vända sig till, sina virtuella vänner via Facebook och andra ”skenvärldar” via internet…

God Förmiddag Världen. Läser lite på Facebook, skumläser nyheterna. Tittar över min datorskärm och ser en av dem jag älskar så oerhört. Min kärlek och man. Han jag alltid vill vara nära, nära… När jag längtar lite extra mycket, kan jag titta på honom på hans Facebooksida. Tramsigt? Det, för en gång skull, bryr jag mig inte det minsta om! Obotligt romantisk…

På golvet nedanför mig ligger våra gemensamma pälsmonster och spinner.
Kaffe, kaffe och kaffe. Jag ska ta en promenad. Jag ska försöka städa lite. Jag är okej just nu! Skönt! Kan jag få känna mig levande igen?

Båda pälsmonstren sover med oss under natten. Inget nattspring och inget bus, bara snusar och sover tillsammans med oss… En av dem vill ligga under täcket och nära, nära, min man.
De två, den ena katten och min man, har en helig kvällsritual, där de ligger och myser ensamma i sovrummet. Katten under täcket och min man med sin hand på en varm kattmage. Hon försvinner så snart min man och bästa vän går in i sovrummet. Pft, borta… Och så ligger hon där tills någonting annat påkallar hennes uppmärksamhet. Hon ska ha fullständig koll på oss alla och det blir lite kämpigt för henne ibland, hon är överallt och ingenstans!
Underbara varelser, fyllda med kärlek och fullständig tillit! Jag är så fullständigt uppslukad av dessa båda, ja, eller tre, och jag kan inte vara utan dem. Lycka!
Vi ska busa senare… Tacksam tacksamhet…