Skrivarkurs idag. Åker iväg vid lunch.
Jag har inte så mycket att skriva just nu. Det känns märkligt tomt i huvudet. Mindre surr? Har jag fått ny medicin utan att vara medveten om det? Har jag fått i mig något som jag inte vet..? Knappast! Bara en hjärntyst förmiddag med funderingar som inte kickat igång ännu.
Han skrev om Döden och vår förmåga att förtränga att vi faktiskt ska dö. Allesammans. Smaka på den du! Du ska dö! Grattis till dig. Och mig!
Jag upplevde att det var en ytterst udda krönika av unge Herr Schulman.
Grattis till honom. Han har insikter även han. Det är en bra och annorlunda text. Jag gillar det. Undrar hur många som ens vågat läsa den. Döden är livsviktig, som Elisabeth Kübler-Ross skrev och sa i sina föreläsningar.
Elisabeth Kübler-Ross som kallades för Doktor Döden. Inte för att hon som läkare och utbildad tog död på sina patienter, utan för att hon fann en fascination över själva döendet och döden, då hon arbetade med patienter som led av cancer.
Hon skrev en rad böcker i ämnet. De flesta av dem har jag läst, flera gånger faktiskt, eftersom jag själv önskade insikterna, kunskapen och för att jag, när jag var yngre, ville finna svaren på meningen med livet.
Tjugo år senare letar jag fortfarande. Meningen med livet..? Fortsätt läsa