Och man kanske inte ska ”känna efter” så förbannat mycket och man kanske bara ska åka med i livet och försöka att hinna med att njuta lite? Det är ju lite på modet med coacher, livsstilsförändrande litteratur och livsstilsguider…

Mafia-Blog-03”Sluta att försöka ”finna dig själv”, gå ut och möt världen i stället. Det säger den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann som menar att coacher och självhjälpsböcker ofta får oss att må ännu sämre”. 

Man kanske inte ska ”hålla på” så mycket med sina inre funderingar, tankar och grubblerier.
Man kanske inte alls ska ”hålla på” och hämta hem kunskaper och teoretiskt kunnande genom litteraturen och genom det försöka att bli en bättre, schysstare och större människa?
Kanske ska man inte heller ”hålla på” och försvåra saker och ting så förbannat, genom att verkligen ”känna efter” och ta sig tid att ”landa” i saker och ting.
Kanske är det så att somligt bara ska vara och att det kanske till och med är så att allt det vi läser och försöker att hämta hem i form av självhjälp och självförverkligande, bara ställer till det för oss och att vi faktiskt börjar banna oss själva när vi inte får ”bollen i rullning” och det visar sig vara svårare att applicera visdomsorden i verkligheten och vardagen! 

bigOriginal

Foto; Magnus Hallgren Dagens Nyheter.

Jag läste en intressant artikel i Dagens Nyheter om det där med ”Självförverkligande” och att lära sig att ”förstå sig själv” och medvetandegöra sina tillkortakommanden och arbeta med dem för att bli en förfinad version av sig själv.
I artikeln skriver skribenten, i sin intervju med den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann, om samhällssystemet och om hur människor strävar efter att finna mer, vinna ännu mer och förverkliga sina drömmar, samtidigt som vi vill finna svar på livets frågor, finna oss själva och bli bättre och godare människor! (Positivt tänkande; ”Pungen i kläm? Jajamän”!)
Resultatet blir att vi bränner ut oss själva och att alla de där ”måstena” och ”görandena” pressar oss så hårt att vi kraschar och med det upplever vi oss själva som förlorare och misslyckande individer! Människan är inte skapad att hålla tusen bollar i luften, vilket samhällsklimatet nästan kräver idag!
Och man kanske inte ska ”känna efter” så förbannat mycket och man kanske bara ska åka med i livet och försöka att hinna med att njuta lite? Det är ju lite på modet med coacher, livsstilsförändrande litteratur och livsstilsguider…
Och det är en vettig och bra reflektion över de senaste åren med positivt tänkande, Mia Törnblom, Kaj Polack, Deepak Chopra och andra livsstilscoacher, som skall vägleda oss och ge oss insikter, kunskaper och förståelse om livet.
Det blir lite tröttsamt och det kan bli motvind när vi inte ”fixar” oss själva som vi hade tänkt och det blir till självdömande och självömkande om vi ”misslyckas”!

1134d80Jag fann det intressant och spännande att läsa den här vinklingen av självförverkligandet, eftersom jag själv har ”hållit på” och sökt svar på min egen livsvilsenhet och försökt, i större delen av mitt liv, att finna svar och olika tillvägagångssätt att finna meningen med livet och meningen med döden. 

”Mitt råd är att läsa en roman, och öppna sig mot konsten och världen”, säger Svend Brinkmann psykologiprofessor.  

Han påpekar också vikten av professionell hjälp om man mår dåligt och inte får ordning på tillvaron, så han förkastar inte det alls, tvärtom! Men han påpekar att livet har sådan framfart idag på så många olika plan, att när ”misslyckandena” är ett faktum rusar vi iväg och söker svar och vägledning på olika håll i vardagen, så att vi faktiskt glömmer essensen i livet; Vi blir till i relationen till andra – inte genom att bara fokusera på oss själva och våra ofta egoistiska behov.
Jag ska försöka att ta fasta på det där och tänka till, för jag är en av dem som söker, letar och vill finna svar på livets alla frågor. Jag är en av dem som blir ledsen när jag inte ”får till det”, som jag hade tänkt.
Jag fann det också intressant att han hänvisade till de gamla Grekernas filosofi! Bland annat att det bara gör oss gott att tänka på döden och döendet, för det ger livet mer närvaro och insikt om att livet är här och nu och inte det vi ska göra i morgon, nästa vecka eller det vi strävar efter att vinna och få. Döden är livsviktig och att tänka på dess närvaro får oss att leva lite mer och ta vara på det som verkligen är viktigt; Varandra! Som sagt; Vi blir till i relationen till andra – inte genom att bara fokusera på oss själva och våra ofta egoistiska behov.

En tanke. En bra fundering.
En bra infallsvinkel i livets villervalla och vardagliga trivialiteter.

Ta hand om dig där ute i livssökandet och var rädd om varann! Tack för ordet och på återläsande, för än har jag inte givit upp!

Väl Mött / Arthur (Din filosof i cyberspace!) 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s