Boendestödjaren dyker upp vid tolv tiden och vi ska prata om psykiatrin, vården och hur vi ska gå vidare med alla lösa frågor som hänger och dinglar i tillvaron…

Solen söker sig in genom fönstren.
Fönstret står öppet. Fåglarna slutade kvittra vid halv sextiden. Det känns vår även idag, dock är det kyligare i luften. Kaffe förstås och nyheter på teve.

Jag längtar efter min man och kärlek, och jag saknar katterna.

Jag har ett möte vid lunch.
Det låter lite väl pretentiöst, men Boendestödjaren dyker upp vid tolv tiden och vi ska prata om psykiatrin, vården och hur vi ska gå vidare med alla lösa frågor som hänger och dinglar i tillvaron. Ordnar det sig? Blir det bra? Jag tror det och jag hoppas att det blir mer ordning i min vardag, för det har tagit tid och det har blivit väldigt rörigt på vägen, men ändå… det blir bra! Det måste bli det!
Jag behöver prata om mitt boende, min ekonomi och jag behöver hjälp med att reda ut alla dessa journaler som är i omlopp på olika mottagningar och instanser.
Spärrar är upprättade på Beroendemottagningarna, men de dyker upp fler! Vårdcentralen och Psykiatrin Södra har dokument där de skriver om mitt ”svåra” missbruk och det fungerar inte att nya vårdmottagningar kan och har tillgång till de texterna, för det är ett hinder och det ligger mig i fatet att jag har den historiken.

Jag eftersände journalerna från Psykiatrin och har en bunt med papper att kolla igenom och läsa. Jag orkar inte det just nu. Jag vill inte! Sömnpiller! Måste tänka på mitt humör!
Jag tror inte att det är en skräckroman att ta sig igenom, men jag tror absolut inte att det är till min fördel heller. En ”journalspärr” även där?