Tisdag morgon. Jag är förkyld. Stackars mig. Lite feber i morse, men det känns bättre. Det sätter sig alltid i luftrören… Gårdagen var skön och smidig, men slutade på eftermiddagen med att jag inte orkade leva längre…

Tisdag morgon.
Jag är förkyld. Stackars mig.
Lite feber i morse, men det känns bättre.
Det sätter sig alltid i luftrören, förkylningen, och ingen är egentligen förvånad eftersom jag ännu inte lyckats med att sluta röka! Men jag röker mindre! Men snuskigt är det!
Jag ska sluta upp med det. Jag måste! I det avseendet finns inga alternativ som; ”Jag skulle kunna” eller; ”Jag kan välja”!
Jag måste sluta upp med de där dumheterna.
Och varför började man röka? Idiotiskt! Tyckte att det var ballt och coolt, för tjugofem år sedan ungefär! De coola kamraterna rökte och jag ville vara en del av de ”balla gänget”. Löjeväckande idag kan tyckas, men som ung snorunge tyckte jag att det var asballt!
Inte det minsta coolt och ballt idag. Äckligt som fan! Men väldigt svårt att ”lägga ner” det! Så ovanligt korkat…
Äh, nog om det! Jag är sjuk! Jag röker, snuskigt! Och jag MÅSTE sluta äta socker!
Många förbannade ”måsten” idag och jag som undviker ord som ”måste” och ”borde”… Det är negativt!
Gnälligt som vanligt, så… Grattis till mig och ett ”Big Whoop”!

Arthur, före och efter...

Arthur; Före och efter -25 kg

Och för övrigt har jag gått upp fyra kilo igen!
Jag äter dåligt, eller ja… mindre bra! Mycket socker har det blivit. Mycket sött och godis.
Jag tröstäter! Jag tröstäter mängder och jag borde egentligen försöka att kontrollera det där med godis och glassintaget, för det är svårt att bryta när jag väl dragit igång med överätandet!
Jag uppskattar dock att jag ser det och är medveten om vad jag håller på med, för jag kan fixa det och jag kan göra bra saker för att stoppa kolhydratintaget, men det är ett litet berg att ta sig över.
Socker är INTE bra för ens fysik, det stressar varje atom i kroppen och det är inte bra för skallen och beroendepersoner, för det kickar igång samma center i hjärnan som droger gör! Och alkohol, till exempel, är en drog! Alltid en drog… Livfarligt som fan och innehåller mängder av kolhydrater!
Socker och sött, blir till fett och det blir svårt för kroppen att ta hand om… Övervikt och problem med leder, matsmältning, muskler och även huden, brukar påvisa när sockerintag blir för stort. Jag ska bromsa det! Jag ska verkligen försöka att sätta stopp för mitt tröstätande, men det är oerhört svårt när man tagit på sig ”Offerkoftan” och inte mår särskilt bra.
Men… jag mår bättre än på länge faktiskt, men trots det finns ett motstånd till livet och vardagens trivialiteter! Man kan ju må ganska okej, men finna livet och livets göranden fullständigt meningslösa ändå… Jag är trött, är lite ledsen och nedstämd, men det är lättare att leva… Hänger du med? Det är dubbelt på något sätt… Men, huvudsaken är att det är uthärdligt! Livet! En balansgång det där, att hålla sig på rätt köl i tillvaron!

Det finns så mycket att skriva om.
Det finns ännu mer att ha åsikter om.
Jag har hela tiden små ”projekt” på gång och jag påbörjar inlägg till bloggen som aldrig blir riktigt slutförda.
Jag skriver dikter, prosa och korta poetiska funderingar. Jag skriver ner mina reflektioner och tankar!
Och som jag skrivit förr och berättat, så är min tankverksamhet som en bullrig trafikplats eller som Hornsgatan i Stockholm; Det blir aldrig tyst. Den ena tanken avlöser den andra som fångar upp en tredje och ingen av dessa tankar har med varann att göra. Ser jag inte upp och försöker att bara låta surret vara, som en radiostation i bakgrunden, kan jag dras ner i svarta håligheter och slutligen bli nedstämd och ledsen.
tumblr_m9ok45LW6H1rqf3dzGårdagen var skön och smidig, men slutade på eftermiddagen med att jag inte orkade leva längre. Jag berättar sällan om den känslan för min omgivning, att jag faller ner i mörkret, eftersom det är övergående och för att jag inte vill oroa någon av mina nära, men det är märkligt att må ganska bra på förmiddagen och sedan låta sig dras ner i nedstämdhet och sorg, fram emot kvällen.
Vad som orsakade sorgen och mörkret igår, det vet jag inte och någonting som jag har lärt mig med tiden och i olika terapisamtal är att man inte alltid behöver orsaker till sitt mående. Om man inte vet varför, så är det ingen idé att gegga runt i det, eftersom många ”Varför-frågor” aldrig får några svar. Det finns inget konstruktivt med att fundera över sitt mående och fråga sig varför, om det inte finns några absoluta svar!
Det är som det är och så får man försöka att bara låta det vara…

Ta hand om dig därute i världen och verkligheten idag!
En kärleksfull kram, via rymden, till dig som behöver en och var schyssta emot varann därute i sinnevärlden!
På återläsande och tack för din uppmärksamhet!

Väl Mött / Arthur (Din vän i etern och samhällsbruset!)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s