Ett erkännande från Psykiatrin…

Ett erkännande från Psykiatrin idag; Det är bråttom då bedömningsenheten fått ”svidande kritik från högsta instans”… ”Vi har brustit rejält i ärendet… Vi är ålagda att med omedelbar verkan träffa patienten”.

Några väl valda ord på vägen genom dagen… Väl Mött / Arthur

Bilden/Texten, är hämtad från Facebooksidan; Just idag med Olle Carlsson 

Det här är texter om missnöje, om kampen med livet och ibland att överleva dagen. Mina anteckningar är klagande och gnisslande. Det är min Blogg. Det är min ”Dagbok”. Offentlig! Ocensurerad!

Jag tappar orken och orden.
Jag förlorar mig i mitt krig emot dem som inte lyssnar och jag förlorar mig i kraftlöshet och svaghet.

Det är ett märkligt samhälle vi lever i. Det är ett märkligt liv jag lever. Det drabbar inte bara mig själv, utan även min kärlek och mina få vänner.
Jag gråter en del, men bara när jag är ensam…
Människor blir trötta, lika trötta som jag själv, när de tar del av min livsgegga. ”Var inte så jävla svår! Var inte så paranoid! Varför kan du inte lägga av med att ”hålla på” och riva upp himmel och jord över ett problem som inte är ett problem”!
”Sluta! Lägg av! Lägg ner! Det försvårar bara för dig själv”!
Tacksamt…

Det här är texter om missnöje, om kampen med livet och ibland att överleva dagen. Mina anteckningar är klagande och gnisslande. Det är min Blogg. Det är min ”Dagbok”. Offentlig! Ocensurerad! 
Ibland skaver känslan och orden jag har skrivit och bjudit dig på, under resten av dagen. Jag uppskattar mina ord och jag finner en själslig rening och vägledning i det jag skriver. Terapi. Självhelande. Rening och rensning. Förstår du det?
Jag har även förstått att somliga av er, som läser mina dagliga meningar, har funnit en igenkänningsfaktor och jag inser; Jag ÄR inte ensam i min röra och i mitt mörker.