Till veckan, på Onsdag närmare bestämt, har jag och min Boendestödjare ett nytt förnedringsmöte på Rosenlunds Sjukhus och Psykiatrin… Ytterligare en bekant/kompis dog under gårdagen.

Just for the fun of it…

Gårdagen. En Söndag i solen, med min Boendestödjare.
Kaffe och samtal. Hundar och ungar.
Konstruktiva samtal och energigivande umgänge!

Jag uppskattar min Boendestödjare, jag har haft otrolig tur i det avseendet, och jag uppskattar hennes glöd och ”driv”. Jag förundras över hur mycket energi och tid hon lägger ner på sina klienter och att hon, fortfarande, efter alla år som hon arbetat som ett stöd för andra människor, fortfarande orkar och mäktar med sina uppdrag. Ibland är det givande och ger bra resultat, men många gånger är det som att spotta i motvind när samarbetet med myndigheterna, sjukvården och Socialförvaltningen inte fungerar som det är tänkt.

Jag somnade som en stock när jag kom hem och vaknade dessvärre mitt i natten, men det gör inget!
Ordnade med lite kaffe, öppnade fönstret, lyssnade på fåglarna och funderade på om jag skulle ta en nattlig promenad. Den nattliga promenaden blev naturligtvis inte av.