Jag har egentligen inte så mycket att skriva om och jag har inte heller så värst mycket att berätta, så… Dagen idag vet jag inte mycket om. Jag kanske åker in till Södermalm och tar en promenad.

13244831_10207915596022480_1195743671296522506_nJag hade önskat en dag i solen. Men väderleksrapporten skvallrar om ett annat väder än vad jag hade tänkt.

Det har blivit en hel del kaffe under morgonen och en hel del dålig Amerikans teve har surrat i bakgrunden.
Fönstret står öppet och fåglarna kvittrar högt därute! Mysigt!
Men jag blir irriterad när jag ser allt ogräs i rabatterna och mellan stenplattorna på uteplatsen, som måste rensas, igen, och jag undrar om jag ska ta tag i det idag, eller skjuta på det till i morgon…

Jag har egentligen inte så mycket att skriva om och jag har inte heller så värst mycket att berätta, så…
Dagen idag vet jag inte mycket om.
Jag kanske åker in till Södermalm och tar en promenad. Musik i öronen, förstås, för distraktionen. Undvikande av de större gatorna, naturligtvis, för att komma undan alla människor. Kanske att jag inte alls åker någonstans, ett alternativ kantänka, utan avnjuter en regnig dag i soffan med någon film och umgås med bara mig själv… Jag skulle kunna ta en promenad i skogen och jag skulle kunna gå på loppis i Skarpnäck, för att bara titta och kanske ta en kaffe i deras kafeteria och jag skulle kunna ordna med en god sallad och avnjuta den under taket på uteplatsen, även om det regnar.
Jag gör som jag vill. Jag kan låta dagen bara vara och jag kan försöka att tillåta mig själv att bara åka med i tillvaron.

13256533_10207917559071555_868453794364783276_nJag är trött.
Jag är less.
Jag gråter ibland, ensam förstås. Jag är oerhört gråtmild just nu och jag vill ingenting.
Jag saknar mitt gamla jag och jag är ruskigt trött på att kastas mellan hopp och förtvivlan. Jag är utledsen på att livet inte vänder och att hjärtat aldrig tycks fyllas med lite ljus, värme och glädje.
Jag frågar mig ofta vad som krävs? Vad behöver jag göra för att det ska bli ljusare och bättre? Ä detta ett straff? Karma?
Jag tycker att jag gör bra saker och att jag försöker att ordna med det som ska vara ”bra” för mig i mitt mående, men det är ganska lönlöst. Jag gör ju saker ändå, även om jag saknar vilja och lust, ”bara för att” och jag anstränger mig för att fixa med det där ”bra sakerna” för att alla andra säger att det ska vara så väldigt positivt för mig. Dock finns det dagar när det inte blir av.
Det finns dagar när jag väljer att bo i min säng och i min egenhändigt byggda soffborg och de dagarna måste jag också anstränga mig för att finna acceptans och förlåtelse för det, för det matar och göder mitt dåliga samvete och mitt själsliga skuldkonto växer. Jag blir ju ”dålig”, lat, improduktiv och ofruktbar. Mina hjärnspöken och min låga självkänsla surrar på om hur klandervärd jag är och att jag som människa inte bidrar med någonting, att jag är värdelös!13263801_10207915690904852_3871098882513000363_n
Och, det är då som sockertrollet vaknar till liv och jag önskar tröstäta. Jag undviker det också, för även det ger skuld och ett eländigt jäkla ältande.
Jag vet vad jag borde göra, ibland gör jag det inte alls för att jag inte vill och annat undviker jag totalt för att jag vet att det blir ett jäkla geggande av det.
Somliga saker är jag fullständigt medveten om och har goda livsinsikter inför, så för att underlätta för mig själv och för att göra mitt liv enklare, så undviker jag och avstår jag ifrån vissa vardagliga saker. Livet blir enklare då. Livet blir smidigare och mjukare.
Ja, nog om detta…
I alla fulla fall… Jag är bra på att göra ner mig själv och jag är bra på att vara nedlåtande, men jag försöker att göra så gott jag kan… Jag är ganska bra på att finna distraktioner, så att jag kan hålla det destruktiva på avstånd!
Det blir kanske en dag i soffan och i min hemmabyggda mys-borg.

Han en bra dag, du som är där ute i verkligheten och är en del av världen.
På återläsande och tack för din uppmärksamhet!
Kärlek till dig, som önskar det idag, genom rymden och cyberspace…

På återläsande / Arthur (Din farbror i Vintergatan…)

Foto; Per Lundström 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s