Jag skulle vilja bege mig ut och jogga. Det är några år sedan nu… Ganska många år sedan. Till saken hör att jag tror inte att mina båda ben, mina fötter och knän, håller för det längre…

IMG_2210Det regnar. Igen. En hel del.
”Regnet det bara öser ner. Jag, jag är våt om både skor och strumpor”…

Jag skulle vilja bege mig ut och jogga.
Det är några år sedan nu… Ganska många år sedan faktiskt. Till saken hör att jag tror inte att mina båda ben, mina fötter och knän, håller för det längre.
Det är som ständig tandvärk i lederna! Alltid värkande leder och ont i kroppen. Psykosomatiskt, förstås… Jo, jag tror så! Med depressionen så kom värken… Två år snart… Men jag minns känslan av att jogga och springa i skogen. Befrielsen, lättheten, glädjen och den friska luften.
Tänk om jag ändå skulle göra ett försök? Hur illa kan det bli?
Bra musik att jogga till, högt i öronen för att ge fart och sedan har jag precis hela Nacka Naturreservat bakom huset! Jag ska fundera vidare på det! Jag har en god grundkondition, tro det eller ej!
Jag blir blöt förstås, men tänker ofta på, när det regnar, de där orden som Bob Marley lär ha sagt; ”Känner du regnet, eller bli du bara blöt”…
Jag tror att det var han som sa det..?
Jag har ingen regnjacka. Mina skor tar in vatten. Jag lär bli ordentligt blöt och kall… Härligt! Fortsätt läsa