Funderar och tänker. Grubblar lite och filosoferar över tillit. Förtroende. Förtröstan. Tro. Tillförsikt. Tillit… Att lita på någon och ha tro på…

IMG_2257Kaffe på balkongen. I morse.
Tidigt som vanligt. Äldre kvinnor och män, vaknar tidigt. Men å andra sidan, jag har alltid varit morgonglad.
Det var kyligt. Svart kaffe. Det smakade bra.
Morgonmys med katterna och runt min kropp, en pläd i beige och blått.

Funderar och tänker.
Grubblar lite och filosoferar över tillit.
Förtroende. Förtröstan. Tro. Tillförsikt. Tillit…
Att lita på någon och ha tro på…
Jag har insett att en del av mina medmänniskor, inte alla, men de flesta av dem, från mina få men goda vänner, läkare, sköterskor, syster, min man och till min boendestödjare, har sprickor i förtroendet till mig som människa och man.
Jag har förståelse för det. Faktiskt!
Jag har en viss insikt och förståelse för hur de känner.

KollageJag kommer förmodligen att få leva med mitt förflutna som missbrukare, utkonkurrerad människa och bluffmakare, i resten av mitt liv. Jag har ärligt talat varit en riktig skitstövel!
Jag tror mig veta att jag kommer att få stå för det jag gjort, den jag varit och att jag faktiskt varit en riktigt jävla fifflare och pucko, de kommande åren också.
Det spelar ingen roll, egentligen, att jag om någon dag eller två, har varit hel, ren och nykter i två och ett halvt år, för misstron finns där väldigt påtaglig emellanåt. Och de som känner till min historia, har full rätt att sakna tilliten till mig, för det har varit så många turer genom åren med avgiftningar, sjukhusbesök, Socialförvaltningen, Polisen och Missbrukarenheten, att de flesta givit upp och varit övertygade om att jag skulle dö i mitt missbruk.

En vän sa till mig att hon inte ville eller har vågat berätta för mig hur mycket jag betyder för henne, att jag är en, för henne, hjälte och en förebild.
Hon har inte vågat, på de senaste två åren, berättat för mig att hon upplever mig som modig och stark; ”Jag blir så rädd och orolig att du ska bli högfärdig och kaxig om jag berättar det här, för då kanske du vågar gå ut igen och ta ett återfall”. Eller som någon annan sa till mig, och som jag själv upplever som mer av en övervakning; ”Varför har du inte hörts av? Var har du varit? Varför svarar du inte på mina meddelanden? Jag hinner bli oroad”…
Och jag replikerar; ”Jag sov förmodligen. Somnade på soffan. Jag sover mycket. Vilar. Trött. Ständigt”.
Och märkligt nog finner jag mig i det, att ibland ha anmälningsplikt.
Jag blir inte arg och jag blir inte heller ledsen, men jag upplever att jag med mina självinsikter och med min medvetenhet, kanske torde ha återvunnit lite av den tillit som rymde ut genom fönstret, när missbruket och falskheten var som allra värst.
Men å andra sidan har jag själv svårt för tillit och att lita på andra, så vem är jag?
Och sedan känner jag ju att jag vet vem jag är, vad jag går för och hur jag ska gå tillväga för att hålla mig på rätt sida om livet och detta oavsett hur jag mår!

IMG_2254Tillit att lita på någon annan…
Jag ska väl inte hänga upp mig på det där, utan jag får jobba på att acceptera och finna någon typ av ro att det ”bara är så”.
För övrigt så har jag koll på mig själv, när det handlar om missbruket och återfallsriskerna.
Numer kallar jag mig absolutist och vill inte, på något vis, ha med droger (alkohol är en drog! Låt mig understryka det!) att göra…
Jag bestämmer ju själv under vilka omständigheter jag vill vara och befinna mig.

Sinnesrobönen.

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.
Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt. Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.
Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.

Ta hand om dig därute i världsalltet. Njut dagen och var rädd om dem som står dig nära…
Väl Mött och på återläsande / Arthur
(Foto och Kreativa bilder; Arthur. Delar av påbörjade kollage)

P.s. Ta ingen skit! Inte av någon! Citat; Elin Ek alias Grynet!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s