Hade ett behov av att be om ursäkt för att jag varit så mörk och svart i sinnet. Ville säga förlåt och förklara för min man och kärlek, att det varit en av de jobbigaste dagarna på länge! Jag gjorde inte det!

Balkongmannen, det är nog jag det.
Det blev en dag på balkongen igår.
Lyssnade på musik och slumrade i solen.
Räknade molnen som skymde ljuset och fick absolut ingenting gjort!
Mina måsten och tänkta göranden blev inte av. Jag sköt på det där ytterligare en dag. Grattis till mig! Det blir liksom inte gjort, om man inte tar tag i det…
Ingen annan kommer att göra det åt mig!

Dock tog jag ett långt och varmt bad. Njutbart. Det doftade så gott av allt badskum!
Och när kroppen omslöts av det varma vattnet, slappnade musklerna och lederna av och jag grät en skvätt.
Befriande! Skönt!
De där tårarna hade bott i kroppen hela dagen, så när värmen och skummet omslöt mig, brast det en aning. Det gör inget…

Hade ett behov av att be om ursäkt för att jag varit så mörk och svart i sinnet. Ville säga förlåt och förklara för min man och kärlek, att det varit en av de jobbigaste dagarna på länge! Jag gjorde inte det! Jag bad inte om ursäkt och jag sa inte; ”Förlåt mig för hur jag är”… Varför ska jag göra det? Varför ska jag be om förlåt, när det är så här det är att vara i en nedstämdhet.