Det är regngrått. Jag har druckit några koppar kaffe. Fler nyheter om Nice. Jag har inte varit inloggad på Facebook på några dagar. Inga uppdateringar, jo, någon bild kanske… Stressad…

IMG_2854God förmiddag världen, och alla människor i den.

Vaknade till nyheter som återigen skakar om tryggheten i världen; Nice.
Märkligt nog så ekar kroppen tomt av nyheten. Konstigt nog, så orkar inte min själ reagera. Inte mer än att jag blir rädd och orolig.
Jag har ”gamla” bekanta som bor därnere, från mitt tidigare välordnade liv. Har njutit av Nice så många gånger och ändå… Min kropp och mitt hjärta orkar inte ta in det… Igen, tänker jag förstås och funderar över hur någon med vilje kan och vill döda andra så grisigt, rått och brutalt.
Det sker ju hela tiden, överallt i hela världen och egentligen är det ingen överraskning.
Människor går på helspänn hela tiden, upplever jag, och det skulle kunna… det skulle kunna ske även i Sverige. Och det kommer väl förmodligen att göra det…
Det är ingen bra start på dagen…

Jag samtalade med Gud tidigt i morse. Tittade i taket, som behöver målas om, och malde på. Tackade för gårdagen och för att jag bor så fint och mysigt.
När jag kom hem igår, till mig och mitt i Bagarmossen, så var allt i sin ordning. Dock hade mina Luktärtor så gott som givit upp. Torra och tråkiga. Tragiska och ledsna. Det blir inte mycket av dem. Jag köpte frön och planterade dem tidigt under försommaren för att de skulle klara så mycket av väder, vind och torka… Men lus-angreppet tog nog musten ur dem och sedan har de inte haft orken att komma igen.
Rosorna växer som ogräs dock och ”tant-växterna”, mina djupt rosa Pelargoner, däremot, har klarat sig. Vackra, stora och fullt blommande.
Uppskattar inte Pelargoner, men i det här fallet är de vackra och de har verkligen klarat av värmen och solen på uteplatsen. Solen ligger på därute och det blir som en stor bakugn.

IMG_2855Jag tog en sen kvällspromenad. Jag gör ofta det när jag är ensam. Jag går mer i min ensamhet! Det är skönt!
Musik i öronen och vandrade runt i närområdet.
Träffade väldigt många katter och Igelkottar!
Passerade torget i Bagarmossen och fann platsen där en man blev skjuten för några veckor sedan av Polisen.
Blommor, ljuslyktor och bilder.
Obehag, olust och rädsla. Det kröp på mig, när jag studerade den där tillfälliga ”minneslunden”. Det kryper närmare och tätt intill, döden, och det blir väldigt mycket mer påtagligt.

Jag plockade stenar till mitt lilla självgjorda stenrös i rabatten.
Jag önskar att planera taklökar där. Ska se om de finns några kvar på Lidl inne på Söder, de hade billiga taklökar härom dagen! Inte viktigt, egentligen, inte alls och det är onödiga pengar… Jag tänker ofta numer, när jag handlar; ”Behöver jag verkligen det här? Verkligen”? Oftast inte, naturligtvis!
Men å andra sidan, så vill jag ha de vackert, fint och hemtrevligt omkring mig, så kanske ändå!?
Trevnad och en fin miljö är bra för trötta och trasiga själar.

IMG_2867Jag mötte en enögd katt på min promenad. Han stannade och hälsade.
Han ville inte bli fotograferad. Men ack så fin.
Fann en till vacker stol, ståendes utanför soprummet. Vågade inte ta den med mig hem. Fegis! Någon ville ju uppenbart inte ha den. Om jag tvättar den, klär om dynan och snyggar till den, så kan jag ha den vid sängen med mina böcker på, som ett nattduksbord… Kanske att den står kvar idag?
Dock är jag alltid rädd för att släpa med mig rastlösa och oroliga energier med de saker och prylar jag finner på loppis och/eller ståendes vid ”Miljörummet”.
Frågan jag ställer mig är om någon har dött, eller om det bara är dags att handla nytt för dem som övergivit sina vackra saker?
Dock vill jag inte ha döda människors energier med mig hem!
Det kan bli en del jobb med att jaga ut dem. Rökelser, Salvia och samtal. Jag vill inte ha det surrandes i lägenheten. Det räcker med det som är… Känslig som fan!

IMG_2792Det är regngrått.
Jag har druckit några koppar kaffe.
Fler nyheter om Nice.
Jag har inte varit inloggad på Facebook på några dagar. Inga uppdateringar, jo, någon bild kanske. Jag känner mig stressad, ibland, och ofta tillfälligt, när jag ser över Facebook och allt det som strömmar och flödar där. Mycket åsikter. En hel del rasism och ännu mer självupptagenhet. Undviker det en tid.
Jag röker en cigarett. Jag borde sluta med de dumheterna.
Funderar över dagen och ska försöka vila en stund.
Energierna tar slut, det gör lätt det och jag vilar ofta och mycket.
Tar promenader och gör mina måsten.
En del räkningar och skulder är betalda och jag… jag är väldigt tacksam för det!
Det känns okej ändå…
Det har varit värre dagar än denna…

Ta hand om dig! Var inte rädd och sluta inte leva på grund av rädslorna… Jag gör så gott jag kan, även då rädslan att leva redan bosatt sig i hjärtat.
Tack för din uppmärksamhet och din tid!
Tusen tack för att du läser…
Och, som alltid, som Elin Ek’s alias Grynet brukade säga; ”Ta ingen skit! Inte av någon”!

Väl Mött Arthur
(Foto; Arthur)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s