Får jag verkligen känna avsmak och snusk, när jag ser dem? Gör det mig högfärdig, märkvärdig och högmodig? Är det fult av mig att känns så… Får jag förakta och förfäras?

IMG_3023Började morgonen med kaffe på min fina uteplats. Det var tidigt i morse, vid halv sex!
Det var lite kyligt. Jag fick hämta en pläd och sätta på mig strumpor och då gick det att njuta av morgonkaffet ute.
Nu ligger solen mer på och plötsligt är det hett och skönt igen.
Hade funderingar på att ligga i solen, vid vattnet, idag, men jag får besök av min Boendestödjare… Det kommer fler dagar! Än är sommaren inte slut!

Ägnade morgonen åt att skriva mejl till Psykiatrin och min Boendestödjare!
Ingen från psykiatrin har hörts av på hela sommaren och jag… jag är ju bara trött och uppgiven.
Jag ska ha möte med min härliga Boendestödjare runt lunch.
Vi får väl lov att fortsätta kriga kring huruvida jag ska få hjälp eller inte!
Jag förstår mig inte på psykiatrin! Jag begriper inte vad de tänker med och hur de tänker. Ja… i vilket fall, så har jag gjort vad jag kunna för nu, och kan bara invänta och hoppas att någon hörs av!
Jag skickade även mejlet till Enhetschefer och Avdelningsansvarig på mottagningen. Jag hoppas att någon hör mig! Kan jag få mitt liv tillbaka någon gång?

IMG_3019Det har varit en knepig natt.
Somnade ganska tidigt med vaknade mitt i natten, flera gånger, av att ”någon” satt på mitt bröst.
Jag trodde först att jag var i Alby och att någon av katterna sökte min uppmärksamhet. Märklig känsla och det tog en liten stund innan jag begrep var jag var! Det tog ytterligare lite tid innan jag förstod att jag inte hade någon av katterna hos mig i Bagarmossen. Så konstigt. Och märkligare var det, att de upprepade sig flera gånger!? Undrar hur det är med mina tidigare katter?

Handlade lite mat igår.
Gick förbi Puben. De sitter där, hela A-laget.
Klockan var ganska sent när jag kom iväg till affären och ljudet från uteserveringen skränande hög!
En gammal bekant satt i mitten av gänget.
Jag hälsade och log, för jag tänkte att jag skulle vara lite vänlig och inte så undvikande och fördömande som jag kan vara, bara för att det gått så bra för mig. Hon hälsade inte tillbaka!
Hon såg på mig, med vad jag tyckte liknade avsmak, och slog bort blicken.IMG_3021
Min tidigare ”kompis” såg inte så fräsch ut längre och jag funderade över hur länge hon ”varit ute” i missbruket?
Trasig. Risig. Mager. Oduschad.
Jag tänkte också på föraktet och mitt eget tidigare missbruk.
Får man som tidigare missbrukare förakta dem som ännu är ”där ute”?
Får jag verkligen känna avsmak och snusk, när jag ser dem?
Gör det mig högfärdig, märkvärdig och högmodig?
Är det fult av mig att känna så?
Har jag glömt var jag ”kommer ifrån”, vad jag själv genomlidit, och hur viktigt det är att minnas sitt förflutna och sin egen skit?
Får jag förakta och förfäras?
Får man tycka synd om och tänka; ”Fan, vilken väg du har tillbaka till livet, tillvaron och vardagen! Jag höll på i över ett och ett halvt år, innan det ”lättade” för mig och vägen dit var fanimej inte lätt. Kom igen nu! Ge upp! Kapitulera och be någon om hjälp! Eller va’ fan… Sitt där och sup tills du dukar under och dör! Ingen förväntar sig något annat ändå”!
Jo, kanske att jag blivit lite finare, lite mer och lite bättre? Men å andra sidan, som jag skrivit så många gånger tidigare, så är det alltid en påminnelse, att se dem och höra dem, för mig, om hur det skulle kunna ha varit och hur det skulle kunna bli om jag själv valde att ta ett återfall, eller hade fortsatt att supa, och givit mig ut i djungeln igen…
Jag känner mig som en oerhört dålig människa som känner så här… Snusket, förnedringen och avskyn… Fan, skärp er! Den sämsta dagen idag, är bra mycket bättre än den bästa dagen i ett missbruk! Tro mig!

IMG_3028Jag har en känsla av att jag måste bestämma mig.
Bestämma mig om jag ska vara kvar i Bagarmossen, tala om detta och försöka att bringa någon typ av ordning.
Jag upplever att jag inte har en bra, trygg och schysst grund att stå på och ”vara i”.
Jag är oerhört trött på att fara fram och åter, mellan Alby och Bagarmossen.
Vi kommer aldrig att leva tillsammans, min kärlek och jag, och det är okej det med, men jag känner just nu och idag, att jag borde se om mig själv och hur jag vill ha det!
Och känner jag plötsligt så här, bara för att jag vill ha förändringar, för att jag kanske tror att en konsekvent förändring skulle få mig att må bättre? Det är ganska korkade tankar egentligen, för jag har det ganska bra och lyxig om jag tänker efter… Men jag är bra på att ”komma på” olika sätt att förändra tillvaron i hopp om att det blir bättre, smidigare och ”roligare” att finnas till. Aldrig nöjd liksom!
Och i så fall, om jag vill ha en annan ordning, var vill jag vara? Var vill jag ha min trygga plats och min ”vanliga” vardag?
Vill jag fortsätta så här, vara på två ställen?
Vill jag ha den där ständiga oron i magen, för min man och mina husdjur, när jag inte är tillsammans med dem?
Vill jag ständigt bära omkring på skuld och ångest, för att jag väljer att vara hemma hos mig och mitt?IMG_2982 (1)2
Och! Är detta ”bara” tillkommande grubblerier, till allting annat som far omkring i huvudet och, framförallt, gör jag ett problem av någonting som inte alls är det? Kanske att jag samtalar med min Boendestödjare om det idag, när vi ses, bara för att få en ny infallsvinkel på det hela, eller så låter jag det vara och tänker att framtiden visar och utkristalliserar hur det hela kommer att bli. Jag blir lite irriterad på alla nya idéer jag får och på alla nya grubblerier, som om det inte vore nog redan…

Var rädd om dig! Ta hand om dig därute i världen och var schysst emot dina medmänniskor… Du! Ta ingen skit! Inte av någon!
Tack för uppmärksamheten och på återläsande!
/ Arthur, din filosof i rymden och Vintergatan.
(Foto; Arthur. Förmiddag i Bagarmossen)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s