…jag ska ha en förbannat rolig sysselsättning, men just nu finns inte den möjligheten på min personliga karta. Det går inte! Jag håller inte. Men jag ska banne mej…

IMG_3030Jag hade ett långt ”möte” igår med min härliga Boendestödjare.
Vi skulle ses vi lunch, men jag somnade och vakande inte förrän klockan var efter tre. Det gjorde inget, sa hon, för hon vet mina svårigheter och det mesta är okej. Hon har många klinter med olika svårigheter och komplexitet, så hon kan och vet… Det gör inget.
Det blev dessutom ett ”möte” utomhus och nere vid stranden i Naturreservatet bakom mitt hus, så jag fick några timmar med värmande sol ändå, som jag hade tänkt, men dock senare på eftermiddagen.
Det var mycket människor vid vattnet och jag blev stressad. Det blir oroligt och nervöst för mig, men jag var där ändå! Jag är ganska bra på att ”göra saker oavsett hur det känns”!
Mycket barn förstås och många skrikande föräldrar.
Hjärntrött är ordet.
Jag somnade på ett ögonblick när jag kom hem igen, men det gjorde ingenting det heller. Det är bara jag här i Bagarmossen. Ingen att ta ansvar för och ingen att ta hänsyn till. Bara jag. Bara mitt och min vrå att kunna göra som jag vill i.

I alla fulla fall…
Jag och min Boendestödjare pratade om min ekonomi, om den kommande hösten, min nya handläggare på Socialpsykiatri, Psykiatrin och Försäkringskassan!
Vi pratade om mitt boende, min familj och min kärleksrelation. Och, naturligtvis, pratade vi mycket om djur och katterna. Fortsätt läsa

Får jag verkligen känna avsmak och snusk, när jag ser dem? Gör det mig högfärdig, märkvärdig och högmodig? Är det fult av mig att känns så… Får jag förakta och förfäras?

IMG_3023Började morgonen med kaffe på min fina uteplats. Det var tidigt i morse, vid halv sex!
Det var lite kyligt. Jag fick hämta en pläd och sätta på mig strumpor och då gick det att njuta av morgonkaffet ute.
Nu ligger solen mer på och plötsligt är det hett och skönt igen.
Hade funderingar på att ligga i solen, vid vattnet, idag, men jag får besök av min Boendestödjare… Det kommer fler dagar! Än är sommaren inte slut!

Ägnade morgonen åt att skriva mejl till Psykiatrin och min Boendestödjare!
Ingen från psykiatrin har hörts av på hela sommaren och jag… jag är ju bara trött och uppgiven.
Jag ska ha möte med min härliga Boendestödjare runt lunch.
Vi får väl lov att fortsätta kriga kring huruvida jag ska få hjälp eller inte!
Jag förstår mig inte på psykiatrin! Jag begriper inte vad de tänker med och hur de tänker. Ja… i vilket fall, så har jag gjort vad jag kunna för nu, och kan bara invänta och hoppas att någon hörs av!
Jag skickade även mejlet till Enhetschefer och Avdelningsansvarig på mottagningen. Jag hoppas att någon hör mig! Kan jag få mitt liv tillbaka någon gång? Fortsätt läsa

Funderingar och betraktelser av dagen…

IMG_2981Av min härliga man, fick jag vackra Taklökar att plantera i mitt egenhändigt konstruerade stenröse!
Det blev vackert!

Det tog mig hela förmiddagen, eftersom kroppen säger ifrån.
Det är svårt att röra sig just nu och dessvärre går det åt en del värktabletter!
Jag borde kolla mina levervärden och jag borde boka en tid på Vårdcentralen för att se över mina blodvärden igen! Sänkan hoppar hela tiden och det tyder på någon infektion i kroppen! Det är bara det, att de finner ingenting som verkar vara fel! Alltså fel på leder, muskler eller bindväv.
Man trött av ständig värk!

Man blir trött på det där eviga tugget i huvudet!
Min egen Autobahn i skallen! Ett evigt jävla geggande av precis allting! Nutid, dåtid och oro, oro för katter, räkningar, växter, min man, pengar, disken, vänner, maten, möten…
Det är aldrig tyst och jag blir så fruktansvärt hjärntrött! Ordet hjärntrött har jag stulit av min man och kärlek, det var han som ”droppade ordet första gången jag hörde det, och det är precis vad det är! Hjärnan blir trött och kroppen dränerad på energi! Jäkligt bra och beskrivande ord!
Mitt på, på något sätt! Fortsätt läsa