Jag känner ibland att jag är taskig och elak, bland annat emot min man, men det är bara för att jag är trött och försöker till det yttersta att ”hänga med”, vara glad och positiv och snäll. Man orkar inte alltid det, att vara snäll.

Usch! Jag är så förtvivlat trött på mig själv, mina ord och funderingar. Jag är så trött på mig själv… Blir lite lätt illamående faktiskt…

Ibland vet jag inte vad jag ska hitta på att berätta, eller skriva om.
Idag är en sådan dag.
Jag gillar att skriva och jag skriver mycket och det är väl lite märkligt med tanke på hur psykiskt illa det har varit.
Eller, ja… det är ju ”knas” fortfarande, men det känns bättre.
Jag kan dock uppleva att det svänger väldigt, från en schysst morgon och förmiddag, till en eftermiddag och sen kväll som blir till ett gytter av ren skit.