Födelsedagen….

grattis-pa-fodelsedagenMin kärlek hann inte med att få till en snygg stilleben på tårtan, med sin nya iPhone… För det unga vackra födelsedagsbarnet hann dessvärre före och hetsåt Socker, Grädde och Kolhydrater, innan fotografen lyckades hinna med, och allt detta med enorm glädje, sjukliga gapskratt och stor aptit…
Grattis till mig!

Jag är numer, officiellt; Underbart omogen, pinsamt barnslig och grymt sockerberoende… Kärlek till min MAN!
Tack för tårta + ytterligare ett charmigt extra kilo!
He´s a Feeder… 

grattis-pa-f-dagenOch… I morse fick jag en härlig födelsedagspresent! Ett par alldeles nya Hörlurar från B&O! Härligt med lite lyx och märkesvaror, det är inte så vanligt numer. Det är nästan så att jag tänker sova med dem i natt!
Och jag som älskar musik, bra ljud och Hörlurar att ”peta in i örat”!
Jag är så glad för dem, då mina gamla lurar gick sönder för en tid sedan och jag har använt ett par halvdana gamla Hörlurar, som glappar något och med ett ljud som är mindre bra… Irriterande! Och så… Vips! Ett par nya och vackert röda!

Jag bestämde mig precis… Jag tänker sova med dem i natt! Jag tänker ha dem under huvudkudden!

Grattis till mig och tack för en fin dag! Var rädd om dig därute i verkligheten!
Väl Mött / Arthur

 

Jag fyller år idag. Det är en av de saker som gör att jag vet att jag lever. Min födelsedag! Min dag… Grattis. Grattis till mig!!

tumblr_nwqmnslrmy1s96ze9o1_1280Jag fyller år idag. Det är en av de saker som gör att jag vet att jag lever.
Min födelsedag! Min dag… Grattis.
Grattis till mig!!

Tidig morgon. Bara fötter och bara ben. Bruna, efter sommarsolen.
Sommaren är slut och hösten har tagit vid.
Hösten bär färger av glädje. Gult, rött, orange och vackert blårött.
Verandan. Jag sitter och vaknar till liv, på trätrappan mot gårdsplanen till.
Ögonen vilar på ängarna och skogen, långt, långt där bortanför.
En filt om axlarna och en stor varm mugg med hett kaffe, mellan mina händer.
Det värmer, men fötterna blir kalla. Rått, kyligt och raggsockarna ligger i farstun.

Det bor en trötthet inom mig just nu. Trött.
Det är på gränsen till uppgivenhet. Igen! Snälla någon, var tar man vägen?
En nyvunnen vän satte orden på det där, ”att inte riktigt hinna fram”, för känslan är att allting är ofärdigt på något vis. Ingenting blir riktigt klart eller redo att ”lämna över och lämna ifrån sig”. Livet rusar på och jag, förlamad, ser hur de passerar.
Jag är less och trött. Ledsen och förvirrad, detta trots nya mediciner.
Igår infann sig det gamla välkända; ”Jag vill inte mer nu”…
Det finns en önskan om att få fly, försvinna och aldrig, aldrig, mer återkomma. Jag vill inte mer och jag har ingen ro att låta verkligheten komma nära inpå.
Klyschan ”Livet på livets villkor”. Fuck You!
Jag vet inte om jag klarar av att simma omkring i allt detta liv. Och ändå… Det är snart slut… Kanske är det snart slut… Man måste liksom passa på att leva och njuta av tiden!? Fortsätt läsa