Jag var i oerhört behov av fysisk kontakt. Behövde kramar och smek. Och… sa jag det till min man, att jag behövde det? Sa jag till honom att jag bara skulle vilja ligga i hans famn och vila. Nej!

God morgon och god förmiddag.
Hur har vi det med kärleken idag? Brinner ännu lågan?

Det blev inte så många ord skrivna igår.
Jag parkerade vid datorn fler gånger och tänkte att någonting kort och fyndigt kan jag väl förmå mig att skriva om. Nope! Inte nåt’!
Och även om jag har ett litet ”lager” med inlägg, så kändes dessa inte aktuella eller ens intressanta att bjuda på, så då fick det bli en Blogglös dag.

Det var en trög och lite dyster dag för mig igår.
Det var absolut inte den där obehagliga svärtan som jag levt med så länge, men det var någonting som drog mig nedåt och bortåt…
Ingen förklaring till det! Tror jag…
Jag fann ingen orsak och jag grubblade inte så mycket över det heller. Det fick vara. En dålig dag bara!
Men… Det kan ha varit tröttheten som tog död på mig och humöret igår. Tröttheten… Denna ständiga följeslagare.
Det där som aldrig riktigt lämnar mig. Alltid trött och dåsig! (Medicinhelvete!)