Jag känner fortfarande, efter alla turer med vården, Soc. och Psykiatrin, att det inte är så konstigt om en människa blir misstänksam och frågande. Cynisk och taskig! Det snackas så mycket! Det lovas och garanteras ”stöd” hela tiden! Och i slutändan blir det bara skit och pannkaka av allting…

35790_1438305672342_7790399_nNytt ”möte” idag med Psykiatrin på Rosenlundssjukhus.
Ny Läkare, ny Sjuksköterska och kanske att jag får träffa en terapeut.
Vi ska samtala om mediciner och jag ska verkligen försöka att vara tydlig, rak och förmedla vad jag behöver och vad jag önskar.
Jag har blivit så illusionslös, cynisk och skeptisk, numer. Tror inte på något.
Jag ska möta min boendestödjare någon halvtimme innan, och sedan blir det kaffe och samtal om Socialförvaltningen och boende, efter mötet med Psykiatrin, för vi ska ha möte med dem senare i veckan och vi måste prata om hur och vad vi ska göra. En plan och strategi! 
Jag har skrivit ner några punkter som jag funderar över och som vi måste reda ut.
Det är mycket tankar, funderingar och grubblerier just nu och det kan vara skönt att samtala med någon som verkligen vet hur det är. Min boendestödjare har koll och är förbannat insatt i myndighetsproblematiken och jag är väldigt trygg med henne.

Jag badade igår! Äntligen!
Jag vet att det upplevs som snuskigt och kladdigt, men det finns ingen ork och inte heller någon vilja att ta hand om sig och sköta så små ting som hygienen och ibland till och med tandborstningen. Men nu är det gjort och fixat! Så Tacksamt och glädjande! Bra!

35415_1442584979322_3159326_n.jpgJag återkommer i ärendet, angående Psykiatrin och det lilla mötet där idag! Jag ska inte överreagera. Jag ska inte agera i affekt och jag ska vara så snäll jag bara kan. Jag ska inte skriva några dumheter på bloggen senare och jag ska inte vara så jävla bitter och cynisk… tror jag…
Men jag känner fortfarande, efter alla turer med vården, Soc. och Psykiatrin, att det inte är så konstigt om en människa blir misstänksam och frågande. Cynisk och taskig!
Det snackas så mycket!
Det lovas och garanteras ”stöd” hela tiden!
Det sprids floskler, guld och gröna skogar! De gödslar med ord de läst ur Socialtjänstlagen, de vackra och fina, men som i slutändan inte betyder ett enda ruttet Hallon!
Och i slutändan blir det bara skit och pannkaka av allting… Jag har varit med för länge nu och jag har hört allt, alla ursäkter, alla löften och av allt detta har det blivit… Ingenting…
Men,  hur det än är, så ska det bli lite spännande att möta nya människor på Psykiatrin! Faktiskt! Jag brukar inte uppskatta nya kontakter och nya relationer, men det bor ju ett hopp i den här mannen trots allt! Så tro inte, att jag inte hoppas och tror ännu, för förr eller senare måste det träffa rätt och bli bra igen! Det måste ju blir det!

Men åren gå och ensamheten växer
du står en dag vid stranden av dess hav.
Det kastar ej semesterblå reflexer,
det var din vagga – det ska bli din grav.

Det är din lut, det är din stränga skola.
Det smakar fosfor och metall och salt
när dessa bittra vågor överspola
med mörk kemi din innersta gestalt.
~Göran Fristorp~

Ta hand om dig denna Måndag! Tack för att du läser och ”hänger med”!
På återläsande och kärlek till dig, genom rymden och alla planeterna, som behöver det idag…

Väl Mött / Arthur (Din egen gnällspik i etern!)
(Bilder; per Lundström)

 

2 tankar på “Jag känner fortfarande, efter alla turer med vården, Soc. och Psykiatrin, att det inte är så konstigt om en människa blir misstänksam och frågande. Cynisk och taskig! Det snackas så mycket! Det lovas och garanteras ”stöd” hela tiden! Och i slutändan blir det bara skit och pannkaka av allting…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s