Dagen idag blev en rivstart i psyket. Det kändes bra och jag full av hopp och energi… Ja, i ett par timmar i alla fall, för sedan övermannade tröttheten mig och jag somnade till vid köksbordet…

vintern-i-alby-svDet är märkligt vad dagarna svänger.
Lite olustigt faktiskt!
I morse kände jag verkligen att jag befann mig i startgroparna och i mina tankebanor startade jag ögonblicken med att planera och fundera på allt jag skulle vilja göra under dagen. Gasen i botten, direkt!
Och det som är ännu märkligare är att de senaste dagarnas bottennappen i mitt mående, inte lämnat det minsta avtryck i minnet!
Det är som om det aldrig varit svårt och tungt!
Det är som om jag inte kan känna och tänka mig, att jag varit så grisigt uppgiven!
Det är som om de aldrig funnits, känslorna av meningslöshet! 
Och det är väl detta som är så bra med kroppen och psyket, för de värsta dagarna kan man återberätta och försöka att förklara med ord hur det var och kändes, men det är svårare att verkligen fiska upp känslan och förnimma hur det verkligen var.
Jag vet hur det var, rent intellektuellt och jag kan med förnuftet och mina väl valda ord återberätta hur det var och hur det kommer att bli framöver, för det återkommer alltid, svärtan och destruktiviteten, men att verkligen känna känslorna av maktlöshet, sorg och rädslor, går inte att uppbringa till dess fulla potential och det går inte att skaka om själen och hjärtat, för att återigen kunna försätta sig i dödsångest, dödslängtan och tomheten.

14955976_10209359324074779_9208889470362208561_nDagen idag blev en rivstart i psyket.
Det kändes bra och jag full av hopp och energi…
Ja, i ett par timmar i alla fall, för sedan övermannade tröttheten mig och jag somnade till vid köksbordet, där datorn står tillsammans med block, penslar, pennor och färger, i hopp om att få bli lekta med…
Det känns däremot inte alls okej, att energierna inte räcker till, men… det kändes fint att vara jag i morse! Det kändes bra att vara människa och då… då drar jag genast igång och blir energisk och vill så jäkla mycket!
Jag vill börja arbeta igen!
Jag vill städa lägenheten i Alby!
Jag ska helt plötsligt göra allt det jag inte orkat, kunnat eller ens velat göra, de senaste dagarna, som att handla, måla och promenera långt och länge!
Och jag vill laga mina byxor och sy färdigt mina kuddar! Jag känner att jag vill ha musik i öronen, högt som sjutton och jag vill hångla med min man och jag vill leka mer med katterna, tvätta tvätten och jag vill avsluta mina kollage som ligger och dammar, och så vill jag fortsätta med min bok och min roman och jag vill skriva mer och jag önskar träffa vänner, promenera över Söder och jag vill vara hemma i Bagarmossen…
Och hjärtat rusar. Jag blir stressad, svettig och stirrig och jag ska hinna med, hinna utföra och göra, och jag vill, jag vill och JAG VILL…
Och så…
Psssst… Är orken slut och då har jag bara TÄNKT och ÖNSKAT att jag ska hinna med och orka med saker och ting och så blir det ingenting av någonting…
Och jag inser ju att jag skulle behöva lära mig att balansera all energi och jag skulle kunna lära mig att hushålla med min framåtanda så att det räcker längre och hela vägen genom dagen.img_1086
För i samma takt som hjärnan spinner på med göranden, önskemål och ”jag skulle så gärna vilja”… så pyser energierna ut och det blir stiltje och tomt, och jag trött, sårbar, jävligt ledsen och lite orolig.
Och så blir det rena dumheter och idiotiska funderingar kring det där…
Misslyckad, lat, orkar inte, ”varför kan inte jag”, värdelös, ”om jag bara kunde lära mig”…
Och även detta måste jag ju parera och undvika, för det blir snabbt en spiral av skit och pannkaka och snart är jag nere på botten igen!
Det svänger otroligt fort och det är grymt vad själen och hjärtat hinner ställa till med, per automatik, utan att jag själv hinner med…
Och det är väl märkligt att vara insiktsfull och medveten och ändå ”halka dit” varenda gång…
Det blev inte så mycket gjort i dag heller…

Jag ska ut och leta guld
Men inte sån’t som glimmar här
Jag ska finna mej en skatt
Och öppna en affär
Där ska jag sälja kärlek
Till alla som vill ha
Och dom ska få betala
Med sån’t som jag vill ha

-Eva Dahlgren-

Väl Mött / Arthur
(Foto; Arthur & Per Lundström)

 

2 tankar på “Dagen idag blev en rivstart i psyket. Det kändes bra och jag full av hopp och energi… Ja, i ett par timmar i alla fall, för sedan övermannade tröttheten mig och jag somnade till vid köksbordet…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s