När jag sätter mig ner och skriver, så gör jag det för min egen skull. Jag skriver ner och författar hur mina dagar är och hur de fortlöper.

vacker-blomma-per-tog-bildenJag är en negativ liten människa.
Jag är pessimistisk.

Mina inlägg osar av bitterhet, negativet och beska.
Det blir gärna så när man är nedstämd och deprimerad. Saker och ting har en förmåga att målas upp i svartvita och gråa nyanser.
Det är bra att jag blir påmind om det. Det är bra att jag får det påpekat, att någon belyser det, det negativa, så att jag gör någonting åt det.

När jag sätter mig ner och skriver, så gör jag det för min egen skull. Jag skriver ner och författar hur mina dagar är och hur de fortlöper.
Det är förbannat kladdigt, rörigt och ljusfattigt i tungsinnets gränsland.
De där dagarna med döden som sällskap och sängvärmen som trygghet, har inte lämnat min vardag och ibland vadar jag i självömkan och sorg. Dock vill jag understryka, att det har blivit bättre och somliga dagar är helt okej att vara vid liv.
Det är inte alla dagar jag vill få ett avslut och det är inte heller alla dagar som jag upplever att livets monster har vunnit över mig och jag själv kapitulerar och sätter mig ner i ett hörn och gråter. Fortsätt läsa