
Foto; Per Lundström
Min lust att skriva har flugit ut genom fönstret.
Jag målar inte längre. Jag lyssnar inte så ofta på musik. Jag dansar inte i vardagsrummet direkt.
Och mina dagliga promenader har spårat ur och kommit av sig.
Jag får ingenting av de där viktiga måstena gjorda.
Papper och skrivelser till Försäkringskassan, Patientnämnden och Stockholms Läns Landsting, ligger och väntar och just nu; Jag skiter i vilket!
Jag har verkligen ingen lust eller ork längre och jag kanske har givit upp lite grann. Mitt liv är som de är! Sorry! Inte mycket mer att leka med just nu! Livet alltså…
Jag har blivit till allt det här oformliga Jaget, ett Jag-kaos, och kanske är det bara att hacka i sig det och göra så gott jag kan utifrån all den här måendegeggan? Fortsätt läsa