Jag skulle ha haft ett viktigt möte med Socialpsykiatri under Måndagen.
Det blev inte så.
Efter huvudvärk och besök på Akuten under Söndagen och sömnlösa nätter, så kunde jag inte uppbringa orken att komma iväg.
Och jag blev stressad av det. Jag blev irriterad och ledsen!
Jag blev oroad, spänd i hela kroppen, av att jag inte lyckades få ordning på mig själv och komma iväg på det där mötet! ”Inte ens det klarar du av”, malde som en kaffekvarn i huvudet!
Vi skulle samtala om mitt boende, ha en uppföljning av boendestödet, sysselsättning och även ventiler någon typ av ytterligare ”åtgärd” för att ta mig ur min depression och isolering! Tiden är ombokad till senare i April! Fan! Fortsätt läsa
I förtroende berättade han för oss, att han inte vill, inte orkar och inte heller riktigt kan, hantera situationen inom Psykiatrin och han upplever att det hela är fullständigt ohållbart!
Svara