”En av anledningarna, tror jag, till att du fortfarande lever och är en överlevare, är just din ”egenvård” och dina strategier för att klara av dina dagar. Fortsätt bara! Det kommer att bli bättre”…

bagarmossen_480x250

Bagarmossen.

Det var med en skräckblandad förtjusning, som jag insåg i morse att det redan är den första september på fredag och jag får nycklarna till min nya lägenhet.
En tvåa på femtiofyra kvadratmeter, två trappor upp, med balkong och badkar. I Enskede.
Äntligen slipper jag markplan och äntligen besparas jag jobbet med rabatter och rosenbuskar!
Det sistnämnda ligger inte för mig! Jag tycker inte att det är roligt med ”trädgårdsarbete”! Men jag har rensat ogräs, vänt på jorden och klippt buskar för att jag känner att jag måste, men jag slipper det nu! Det känns skönt!

Och jag har inte en aning om hur lägenheten ser ut!
Jag vet inte alls om det är renoverat och städat! Är det slitet? Smutsigt måhända? 
Jag har ingen aning om hur kvarteret är att bo i och jag har ingen som helst koll på grannar och den nya omgivningen!
Men… det ska bli skönt att komma bort från Bagarmossen och det som känns så stökigt där! Det ska bli en lättnad att befrias ifrån ”gamla bekanta” som fortfarande lever i missbruk och som stör mig och min egen drogfria tillvaro. Fortsätt läsa

Jag är så förbannat genomjävla trött på det här… Positiv, positiv, positiv. Glada tankar, glada tankar, glada tankar… Jag är bra, jag duger och allting är okej!

Positiv, positiv, positiv.
Glada tankar, glada tankar, glada tankar…
Jag är bra, jag duger och allting är okej!

Det surrar en del i huvudet och det gasar på i min värld.
Jag har utsättningsbesvär av mina Antidepressiva mediciner. Avgiftning!
Den femte veckan utan dem har precis passerat, och enligt läkaren får jag nog stå ut i några veckor till. Jag är arg, lättirriterad, omänskligt trött och väldigt grinig.
Psykisk kollaps!?
Fullständig orkan och storm i huvudet, och jag tänker stå ut! Det ska bort och ut ur kroppen. Kriga på bara!
Fortsätt läsa