En helg med mycket vila och en hel del regn. För ovanlighetens skull har jag inte haft dåligt samvete för att jag sovit, vilat och faktiskt inte gjort någonting alls.

En helg med mycket vila och en hel del regn.
För ovanlighetens skull har jag inte haft dåligt samvete för att jag sovit, vilat och faktiskt inte gjort någonting alls.
Jo, jag har klappat varma kattmagar och slötittat på teve.
Sovit i soffan och ätit god och bra mat.
Jag har haft sällskap av min kärlek och man, som fortfarande är förkyld, men han har dock haft sin lediga helg, och hans humör och person lyfter mig.
Tacksamt!

Den senaste tiden har huvudvärken kommit krypande.
Hortons Huvudvärk. Vidrigt som fan! Det oroar mig! Det gör mig nervös!
Det trycker bakom höger öga, ner i munnen, över höger sida av överkäken och letar sig ut över örat och upp mot tinningen och höger sida av pannan.
Det spänner och trycker. Det blir ömt och ömhudat.
Det stramar och pressar bakom ögat och ibland rinner det i näsan och höger öga.
Jag har inte haft några ”skov” eller direkta attacker, men värken ligger där och liksom väntar och oroar mig, för det skulle kunna bli till djävulsk smärta och outhärdlig plåga.