… jag skulle göra ett studiebesök på Fountain House i Stockholm, där syftet är att arbetsträna, rehabilitera sig, finna en plats i tillvaron och uppleva sig som viktig i ett större sammanhang och för att återfå självförtroendet för att så småningom komma ut på arbetsmarknaden igen…

22550053_10212471217750176_245534690828495308_nI en depression blir man en egoistisk skitstövel.
Jag har skrivit det förr, men det är mycket JAG, JAG, JAG… Jag har blivit en ilsken, arg och en något självkoncentrerad människa!
Jag skäms för det…

Det mesta under en dag cirkulerar kring det egna måendet, hur man ska orka, hur man ska stå ut och hur nästkommande dag blir, om man tar ut sig för mycket de närmaste timmarna.
Energiåtgången under en dag, brukar komma surt efteråt, om det blir för mycket. Mer vila och mer sömn.
Återhämtningen har blivit svårbemästrad!
Och jag har väl aldrig bett så mycket om ursäkt för mig själv, som under åren som förlöpt. 
Fortfarande trött. Ännu ledsen. Fortfarande arg och irriterad.
Alltjämt hjärntrött och slut i kroppen. Ibland orkar jag inte ens prata.
”Stackars, stackars Arthur”… Inte alls… Det är som det är… Det har infunnit sig någon typ av acceptans! Grattis till mig! Fortsätt läsa