Jag har haft några helvetesdagar.
Sådana där dagar då jag vilket ögonblick som helst kan börja gråta, av ingen som helst anledning.
Det har varit sådana där dagar, då humöret varit extra känsligt och jag har suckat, stönat och klagat över att tillvaron är svår och jag funderat osmakligt mycket över meningen med livet…
De har varit extra tungt och sorgligt att vara människa, dessa Helvetesdagar.
Jag har grubblat mycket över döden och hur det kommer sig att somliga människor drabbas svårare och hårdare av depressioner och livssorg, emedan andra tycks ”klara sig bättre” och inte alls berörs av livets svärta, överhuvudtaget.
Jag har en tung vardag och verklighet, varje dag. Men en del dagar är värre än andra och de är Helvetesdagarna. Fortsätt läsa