Det är väl jävligt märkligt att jag hela tiden måste böna och be, för att någon ska höra mig? Och visst är det märkligt att jag, i min sjukdom och psykiska ohälsa, måste skriva, klaga, gnälla och göra anmälningar till Patientnämnden…

15442316_10209655590081244_3316460617352923489_nJag besökte psykiatrin häromdagen.
Läkaren bad så mycket om ursäkt för att hon ”tappat bort mig”.
Hon bad om ursäkt för att kuratorn ”avfärdade” mig sist jag träffade honom, och för att han bad mig höra av mig till honom, om jag upplevde att ”behovet fanns”!
Självklart pratade hon på, bajsade ord och ursäkter, som alltid, när saker och ting inte fungerar som det ska… Och det gör det ju jäkligt sällan!
Och jag fann mig i det! Förstås!

Jag känner att jag inte orkar ”hålla på” och bråka, men visst fan är det märkligt att jag som patient måste jaga på Psykiatrin för att få någon typ av hjälp och gehör?
Det är väl jävligt märkligt att jag hela tiden måste böna och be, för att någon ska höra mig?
Och visst är det märkligt att jag, i min sjukdom och psykiska ohälsa, måste skriva, klaga, gnälla och göra anmälningar till Patientnämnden och IVO, för att Psykiatrin ”glömmer bort”, ”tappar bort” och ignorerar sina patienter? Det ska inte behöva vara så här! Det är inte rätt! Fortsätt läsa