Helt odramatiskt, sanningsenligt och sensationslöst, kan jag bara konstatera att jag hade tagit livet av mig för länge sedan, om jag inte hade haft den där inneboende ilskan, envisheten och tjurskalligheten inom mig…

20190312_211832Jag har en inbyggd autopilot.
Min lilla automatiska styrman, tar över alla de där dagarna då jag själv inte orkar och inte vill ta itu med tillvaron.
Jag ser på den där autopiloten som en grinig, arg och tvär liten filur. En ytterst ilsken och bitsk sate.
Lite som en alldeles egen förbannad och obstinat ”Lilla My”. Du vet… Lilla My i Tove Janssons böcker om Mumintrollen. Det är ett stort jävlaranamma av energi och envishet, i den lilla krabaten.
Autopiloten kickar in när jag har de där vidriga hopplöshetsdagarna. Dagarna som matar mig med apati och orkeslöshet. För… av någon anledning fixar jag de där dagarna ändå.
Jag äter, jag tar mina promenader och jag tränar…
Ytterst märkligt kan tyckas, men det är förmodligen en del av det som kallas för att vara Mindfull. Man kan känna mängder med saker och man kan uppleva oövervinnerliga känslor av sorg och gråt, men man kan ordna med tillvaron ändå.
Att vara Mindfull är att förstå, lyssna och uppmärksamma alla de där sorgliga känslorna som surrar och gärna tar överhanden i huvudet, men ändå ”stå på sidan om” och bara uppmärksamma eländet och fortsätta leva och ordna med sina dagliga göranden ändå. Det finns somliga saker som faktiskt MÅSTE göras! (Jag uppskattar inte ord som MÅSTE och SKA! Det är negationer i min ordbok! Men somliga göranden innehåller dessa ord, dessvärre, och det måste bara fixas!)

20190312_211900Paolo Roberto, kanske inte den allra största filosofen i det här landet, men förbannat sund och genomtänkt i sitt sätt att leva och tänka, sa vid något tillfälle, inte ordagrant förstås, men kontentan av det han sa var; ”Man kan låta sina tankar, sitt ältande, sin nedstämdhet och sina grubblerier surra på i huvudet, uppmärksamma dem och lyssna på dem, konstatera att de är där, men sedan bara låta det vara och fortsätta att leva.
Föreställ dig en åttafilig motorväg i värsta rusningstrafiken under morgontimmarna, där bilarna representerar dina tankar och grubblerier. De för ett jäkla oväsen i skallen. De bullrar, väsnas och mullrar! De för ett förbannat oväsen och alarmerande kaos! Och… Du kan välja att stå mitt i motorvägens bil-filer och låta dig överröstas av allt oväsen, eller också så ställer du dig på sidan om, lyssnar, uppmärksammar och observerar att de är där, men fortsätter ändå att ta itu med din vardag och dina åtaganden. Man kan leva ändå och låta de som skriker på uppmärksamhet och som ”drar ner” en, bara vara där och surra på”…
Det är att vara Mindfull. Att observera, lyssna och surfa på vågen av tänkande elände och skit, och sedan ställa sig på sidan om, veta att de är kvar där i livsbruset, men ändå kliva upp ur sängen, torka tårarna och fortsätta att leva.
För… Jag MÅSTE ge katten mat och vatten!
Jag MÅSTE äta min mat! Jag MÅSTE tömma kattlådan och jag MÅSTE faktiskt dricka vatten och sköta mina stackars kvarvarande tänder… till exempel…

20190311_133115 (1)Och jag kom på, för bara lite sedan, i ett samtal med min psykolog, att jag är ganska bra på det där, att vara Mindfull och att det faktiskt går på ren automatik numer!
Jag gör ändå, oavsett hur det känns!
Jag fixar mina dagar i alla fall, oavsett om jag inte alls vill eller inte alls orkar. Jag kan uppleva och känna tyngder av sorg, längtan efter att få sova och erfara att döden suckar mig i nacken, och ändå få någon typ av ordning på min vardag.
Det är det som är min lilla inbyggda autopilot och min alldeles egna envisa och arga Lilla My.
Och det är tur att den där lilla filuren av envishet och jävlaranamma är en husockupant inom mig, för annars hade jag förmodligen varit död nu.
Helt odramatiskt, sanningsenligt och sensationslöst, kan jag bara konstatera att jag hade tagit livet av mig för länge sedan, om jag inte hade haft den där inneboende ilskan, envisheten och tjurskalligheten inom mig.
Om jag inte hade haft det där verktyget, att vara Mindfull, så hade jag gått under…
Som jag skrivit tidigare, så har jag dagar då jag gör allt i soffan (eller sängen!) och inte rör på mig, men de dagarna får lov att vara där också, för jag behöver återhämtning och jag behöver vila.
Jag vilar mycket. Sover mer än vad jag är vaken, men det får vara okej det med! Jag försöker att finna acceptans, även om det ger ångest och en del skavsår i själen.

TorrtEn mycket god vän lärde mig att tänka och se på somliga saker på ett nytt sätt.
Det är inte alls länge sedan jag fick den ”aha-upplevelsen” och jag begriper inte hur det har kunnat gå mig förbi, men jag har använt mig av det i stor utsträckning den senaste tiden.
”Är det användbart”?
”På vilket sätt gagnar det dig”?
Allt det där högljudda surret i huvudet, all negativitet och allt det där man säger till sig själv, det riktigt taskiga och elaka man yttrar om sig själv; ”Är det där användbart för mig”? ”På vilket sätt gör det mig gott”?
Eller… När jag blir riktigt förbannad och upprörd över saker och ting, som jag faktiskt är maktlös inför, och när jag pyser ut energier och ilska i överkant; ”På vilket sätt är detta användbart för mig”?
”Gagnar det här mig på något sätt”?
Det får mig att verkligen tänka till och känna att jag kanske inte behöver engagera mig så mycket i somliga saker, eller att jag faktiskt måste bli bättre på att vara snäll och schysst emot mig själv, istället för att racka ner på min person hela tiden! Att sluta upp med att tala om för mig själv hur förbannat dum i huvudet jag är, ”hur jävla lat får man vara”, eller tala om för mig själv hur jävla ful och korkad jag är, då frågar jag mig själv; ”Är det verkligen användbart för mig”..? ”Öh, gagnar det här mig på något sätt”..?
Det är nyttigt och det är viktigt att verkligen försöka ”omprogrammera” sitt sätt att tänka och vara, för OM det inte är användbart eller gagnar mig på något sätt, då måste jag försöka att låta det vara…
Jag skriver inte att det är lösningen, för det är skitsvårt att få till det där, men det är ett verktyg på vägen! Och som du vet, så greppar jag allt som kan vara bra för mig och som jag kan prova på för att nå ett bättre mående.

20190305_154133Ska jag vara ärlig, så är jag förbannat trött på att vara deprimerad, livstrött och ledsen! Jag är arg, känner maktlöshet, blir uppgiven och vill bara somna om…
Men som sagt, jag har en autopilot som inte låter mig ge upp och jag krigar på… Lilla MY! Eller Lilla Bitter Pitten Arthur kanske?
För det är väl själva fan om inte jag ska få känna livsglädje och få njuta av livet…
För jag kan bara konstatera att kan själen och livet vara sorgligt och ledsamt i över fyra år, så torde det motsatta också kunna fungera; Att var själaglad och få njuta… ”Livet är inte alltid en dans på rosor och man kan inte alltid må bra”... Ja, det är möjligt tänker jag, men kan livet bjuda på beska, svärta och vemod under fyra årstid, så nog sjutton ska man kunna vara en livsnjutare och glädjenjutare under lika lång tid!
Det är ren universell matematik! Jag ger mig inte! Det måste vara så! Det måste gå!
Jag tror att människan är skapad för att leva, njuta och vara lycklig, resten är pådyvlat skit från samhället, omgivningen och omvärlden och det gagnar inte en enda levande varelse… Det är bara förbannat svårt att finna vägen dit och man går vilse, faller, slår sig, reser sig upp och gör om och försöker att göra annorlunda…
”Är detta användbart för mig”?

Det måste vara nog någon gång. Det måste finnas ett slut på det geggiga och kladdiga mörkret! Punkt!

“Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.”
/ Einstein

Tack för din uppmärksamhet och tack för att du läser…
Väl Mött / Arthur
(Bilder; Arthur!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s