Återpublicering Augusti 2016; Den finns en historia i mitt liv… En geggig historia med våld, som ringlar sig likt en röd brinnande mask, genom hela min uppväxt. Och i många av mina relationer har det alltid varit där, våldet. Det var det vi talade om, på Brottsofferjouren.

20190403_083149Den finns en historia i mitt liv…
En geggig historia med våld, som ringlar sig likt en röd brinnande mask, genom hela min uppväxt.
Och i många av mina relationer har det alltid varit där, våldet.
Det var det vi talade om, på Brottsofferjouren.

Jag funderade under förmiddagen på olika saker som jag gjort för att få rätsida på mitt mående och min existens. Jag tänkte på allt det jag geggat igenom, för att bli en hel människa och man. Jag har många terapitimmar bakom mig!
Det som varit jobbigast och mest arbetsamt att ta sig igenom, var de där åren då jag uppbringade så pass mycket mod att jag vågade tala om det… Det där skamfyllda, pinsamma och förbannat genanta. Att erkänna skammen och ångesten…
Men jag gjorde det! Jag pratade slutligen om det!

Jag gick till Brottsofferjouren, för några år sedan. Brottsofferjouren på RFSL, Sveavägen, i Stockholm. Vi pratade om våld. Våld i nära relationer.
Jag har en lång historia med våld i mitt liv. Där fick jag hjälp med att tala om det. Prata om det, som är så svårt och det som är sjukligt skuldfyllt.
Jag gick dit ungefär en gång var fjortonde dag, under drygt två års tid.
Det tog sådan tid att komma fram till att våga, finna modet… att ta mod till sig och gå dit och våga prata om det och jag tvekade varje gång jag skulle ta mig dit!
Våld i nära relationer…

Jag är matad med stryk.
Stryk i skolan, stryk hemma och jag har fått spö av mina partners. Det var så det såg ut och jag svalde det och accepterade att jag inte var värd mer. Jag hade inte mer att vänta…

20181126_104102Det finns överallt. Jag är tyvärr inte ensam…
Mödrar som slår sina barn. Barn som slår sina åldrande föräldrar och kvinnor som slår sina män. Och det finns det män som slår sina partners och kvinnor som pucklar på sina kvinnor.
Barn, slår barn. Barn som slår barn, när vuxna ser på… Det tar inte stop där.
Våld och övervåld kan se olik ut. Det kan även vara ord. Meningar. Det verbala. Psykiskt. Och den sorten, orden, blir nästan det allra värsta med tiden. Den psykiska terrorn! Att dagligen bli utsatt för hot, bli kallad idiot och tilltalad som ful, fel och fet! Att dagligen ta hänsyn till sin partner, trippa på tå och vara till lags, för att slippa en konflikt, blir otroligt utmattande efter en tid.
Efter ett tag så växer det fast och blir till en sanning. Det växer fast i psyket som murgröna och mossa i kroppen och blir en del av sanningen. Sanningen om sig själv.

Under hela min uppväxt och i mitt tidigare liv, har det vandrat som en röd tråd i min existens: Våldet.
Våld i olika gestalter, former och olika skepnader, men det har alltid funnits där.
Det har givit mig ett utanförskap och en litenhet, som jag bekämpar och kämpar mot än idag.
Det har givit mig ett vakuum som jag vill och ville fylla. En trygghet att finna.
Och jag ville hitta en plats att vara på, och känna mig hemma i. Trygg och nöjd.
I min ensamhet är jag nöjd. När jag själv väljer att vara ensam och kanske skriva, ta en promenad och bara få vara ifred, då är jag okej.
När jag inte behöver bli påpassad av någon, inte behöver ljuga och när jag gör som jag vill, utan att fråga om det blir bra, rätt och riktigt… Då trivs jag… Ensam…

Och vi pratade om våld. Våld i nära relationer.
Vi samtalade om hur det ser ut, hur det är och vad som skapas i en sådan relation och hur man ska kunna modulera om sitt jag och kunna kliva ut ur det och våga vara sig själv, efteråt. Att våga vara någon, eller till och med något.
Jag har försökt att finna en bra förklaring till varför det blev så där, att man tillåter sig att bli förtryck, misshandlad och förnedrad! Det sjuka i en människas litenhet och det skeva i att befinna sig i en våldsrelaterad situation, varför är frågan?
Och att inte våga lämna. Att hoppas på att det blir bättre.
Men jag har svårt att finna orden som beskriver varför! Självkänslan? Självförtroendet? Destruktiva erfarenheter? Viljan att få vara med och dela? Det som erbjuds ”hugger man”, oavsett, ”för jag är inte värd mer”? ”Jag vill bara bli älskad”! ”Älska mig”!
Och detta ständiga att ge efter för sig själv och att alltid fråga om det är bra, går bra och ”får jag göra så här? Kan jag göra så här”? Alltid be om bekräftelse på att man duger och alltid försöka att göra tillvaron så mjuk och smidig som möjligt.
Det är inte så enkelt, att resa sig upp och bara gå, och dessutom, gå till vad? Tyvärr, man vänjer sig. Man blir tillåtande. Man lever i tron att det är okej och att just jag inte är värd mer än så. ”En skalbagge under din fot, för du är så mycket bättre än jag”.

Janne Banan.jpg 3Jag gick till brottsofferjouren. Vi pratade om våld och våldet.
Vi pratade om våld i nära relationer. Jag gick dit någon gång var fjortonde dag och pratade, försökte att sätta ord på det som är så svårt och arbetsamt att tala om.
Och det var ett av de viktigaste beslutet i mitt liv. Jag kan prata om det, och jag kan berätta om vad jag vill, hur jag vill och jag kan säga nej! Jag kan alltid försöka att stå upp för mig själv och att få vara den och det jag är.
Eller… sanningen är, att jag försöker att ta plats och tillåta mig att vara ”mer” och vara okej och schysst… Jag anstränger mig för att inte vara så behövande, krävande och kärlekstörstig!
Jag försöker fortfarande att vara till lags och synas mindre, vara tyst och tiga, men jag är stolt över att jag tagit mig igenom det där, att jag verkligen fick det gjort! Det är viktigt! Det var viktigt!
Och kanske har även jag ett värde?

Den finns en historia i mitt liv…
En geggig historia med våld, som ringlar sig likt en röd brinnande mask, genom hela min uppväxt.
Och i många av mina relationer har det alltid varit där, våldet.
Det var det vi talade om, på Brottsofferjouren.

/ Arthur (Foto; Arthur)

Länk till RFSL’s hemsida och information om våld i nära relationer, samt kontaktmöjligheter till Brottsofferjouren;  RFSL:S BROTTSOFFERJOUR 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s