Psykiskt andfådd. Känslomässigt flämtande. Psykologen sa så till mig när jag besökte honom sist. ”Psykiskt andfådd”. Jag tycker att det är ett så bra uttryck för hur själen och psyket mår…

Psykiskt andfådd.
Känslomässigt flämtande.
Psykologen sa så till mig när jag besökte honom sist.
”Psykiskt andfådd”.
Jag tycker att det är ett så bra uttryck för hur själen och psyket mår, när man anstränger sig för mycket och när man ”håller på” lite överallt i livet.
Jag är lite ”all over the place”.
”Psykiskt andfådd”.

Jag är psykiskt andfådd.
Känslomässigt flämtande.
Men dock… En överlevare!

Jag gör saker för att jag tror att det är vad andra människor omkring mig kräver av mig och vill att jag ska genomföra och lyckas med!
Mer och fler framsteg. Större ljusning. Mer uppåtgående, på något sätt… Visa vad du går för!
Jag har ”vanföreställningar” kring vad jag tror att andra förväntar sig av mig. Jag har egenhändigt påhittade föreställningar om vad jag tror att andra önskar sig av mig. Vad andra vill att jag ska lyckas med att genomföra… Det är naturligtvis inte en sanning.

Publicerad 23:e juni, 2015… Mänsklighetens avskräde, var det någon som sa. Mänsklighetens bottenskrap på en och samma plats… Den sista avgiftningen och… “Den här gången… Nu måste det funka… Den här gången ska det gå… Det får räcka nu… Den här gången”…

Texten som följer är skriven i Juni 2015.
Det är en minnesbild av min allra sista avgiftning på en av Stockholms Missbrukarenheter.
Jag har självmedicinerat i hela mitt liv, men hade inte insikten om det vid det här tillfället. Insikten kom långt senare, när utredningar startade och diagnoserna började dyka upp som Lingon i skogen… En här och en där…
Idag är jag drogfri och nykter (Alkohol är alltid en drog!) och jag kan stolt säga att jag varit nykter i fem och ett halvt år…
Dock får jag leva med diagnoser och ett ständigt inre krig.
Livet är svårt för mig!
Det är svårt att vara människa!

/ Arthur 

---

”Den här gången… Nu måste det funka… Den här gången ska det gå… Det får räcka nu… Den här gången”…

Jag går där, på golv av linoleum i grönt och brunt.
Korridorerna luktar fukt och lite mögel. Vita väggar och fula golv.
Kroppen känns trött och stegen tyngda av det jag gjort och det som måste göras och ställas till rätta. Jag är trasig, en trasa av mitt forna jag.
Jag går där, med byxor av bomull i blått och en skjorta, som är galet för stor, i vitt.
Vandrar över golven i landstingets bruna strumpor.
Det är fläckar på kläderna, som inte gått bort i tvätten. Mitt hår är otvättat och hela tiden bor gråten i halsen. Förstörd och förförd av alkoholen, drogen, som tog mig i besittning.

Och jag är inte ensam.
Jag är inte övergiven och det finns fler som jag här.
Här är den plats där galenskap frodas och där människor buntas ihop, för att lösa det första och allra värsta början av ett nytt liv.
Många har varit här förut, så även jag. Somliga har precis påbörjat sin resa här, till en ny tillvaro och en mer lovande vardag. Och alla lovar vi, den här gången ska det gå. Den här gången…
En del av oss har gjort den här resan förut… Om och om igen…

Ett virrvarr av funderingar och skeenden i tillvaron. Lite av varje och smått och gott, skulle man kunna skriva… Det har varit en mörk period i tillvaron. Svart. Livströttande. Grow up, för fan!

Ett virrvarr av funderingar och skeenden i tillvaron.
Lite av varje och smått och gott, skulle man kunna skriva…
Och så skrev jag det!

På morgonen öppnar jag all mina fönster i lägenheten.
Fåglarnas sång letar sig in i min egen vrå av trygghet i världen.
Så gör även allt gräspollen! Jag är sjukt allergisk mot gräspollen, men öppnar alla fönster ändå! Jag vill ha fågelsång och solsken i mina rum!
Jag vill ha sommardofter i hela lägenheten.
Vad gör lite snuva och nysningar då? Kliande ögon, står jag ut med…
Sommar, sommar, sommar… Alla dessa dofter! Alla ljusa färger…

Jag gör ett avstamp i att äta mat.
Att försöka äta så schysst och bra som möjligt, för kroppen, själen och tankekraften.
Att försöka tänka ”mat-smart” och ha i åtanke vad kroppen kan tänkas behöva och vilja ha, och ta bort all processad mat, alla kemiska beteckningar och allt socker, alla kolhydrater.
Jag äter bra! Jag äter ”ren” mat och jag äter betydligt mindre än vad jag gjort tidigare i mitt liv. Det sistnämnda beror endast på att jag äter mer fet mat, som Avokado, Lax, Ägg, Smör, Bacon och Olivolja, och jag äter mer proteiner än vad jag gjort förut. Det mättar bra. Man står sig längre på bra och fetare mat!