Kroppen, kroppen, kroppen… Jag har fört krig emot min kropp större delen av mitt liv. Sedan barnsben har jag bantat, blivit bantad av mina föräldrar, och ständigt gått på diet! Jag har svultit mig själv och jag har tränat och tränat, tills jag fått skador på muskler och leder.

Kroppen, kroppen, kroppen…

I det förgående inlägget, som jag bjöd på härom dagen, så tänkte jag även delge och skriva en del om kroppen, min inställning till den och vilken förändring som skett med min syn på min fysiska kropp.
Men… Jag känner att jag skriver för mycket, att inläggen blir för långa, att jag tappar tråden lite och att jag får försöka att behålla fokus på en sak i taget.
Det blir ofta mycket att läsa. Jag måste begränsa mig!
Det blir mycket för dig att ta dig igenom och jag själv känner att jag förlorar mitt flöde av ord, meningar och ”skrivkunnande”.
Just nu känner jag att jag inte kan skriva alls och att jag borde ”lägga ner”, men vet att det bara är en ”formsvacka” och att det är mina hjärnspöken som spökar… På’t igen bara! Det går över!
Så… För att inte det tidigare inlägget skulle bli för rörigt och kaotiskt, och långt, så valde jag att skala bort det jag skrev om kroppen, min kropp, och min syn på min fysik och tänkte bjuda på det i det här inlägget istället.
Jag försöker att hålla det kort! Går det bra för mig? Nej! Gud, nej!