Det är märkligt med trygghetspunkterna i tillvaron… Ibland ser jag att grannen mittemot, ser på samma teveprogram som jag…

IMG_20200406_191330_688Det är märkligt med trygghetspunkterna i tillvaron…

Ibland ser jag att grannen mittemot, ser på samma teveprogram som jag.
Jag ser rakt in i deras vardagsrum.
De har en stor teveapparat, uppsatt på ena väggen.
Det lyser upp därinne ibland, från teven, sent på kvällarna, när jag ska sova. Det fladdrar till, även i mitt sovrum, från teveapparatens ljus.
Mannen i relationen mittemot, uppskattar nattamat. Kylskåpsdörren öppnas och stängs, i ett. Jo, jag ser in i deras kök också.
Jag brukar gissa, när jag krupit ner i sängen, om det är teven eller kylskåpsdörren som kastar sitt ljus i mitt sovrumstak.
De har väldigt sena rutiner därborta, i huset mittemot.
Det är tryggt för mig. Det ger en viss rofylldhet att veta att någon annan är vaken, när jag ska sova.
Märkligt det där, med trygghetspunkterna i tillvaron.

20200413_102935Katten sover nästan alltid med mig i sängen. Det blir varmt. Hon ligger gärna under täcket utsträckt längs min mage. Hon blir till en lång varm Stockholmslimpa, jämte mig.
Spinner. Trampar. Stökar runt en stund. Det är trygghet, för mig.
De nätter hon väljer sin plats på soffan, i vardagsrummet, istället för mitt sällskap i sängvärmen, blir det tomt och lite saknad. Hon är trygghet. Värme. Kärlek.

Radion står alltid på under nätterna, i min vrå av världen. Inte högt. Inte alls. Mer som ett surrande mummel, från apparaten på sängbordet. Det ger mig lugn och ro. Det känns sällskapligt. Inte fullt så ensamt. Jag blir trygg. Min trygghetspunkt och mitt ankare i natten, innan jag somnar…
Det låter lite som en sen fest, på avstånd, med låga samtal gäster emellan. Det är mysigt, på något sätt…

20200402_100444Jag vet vad det där kommer sig av, att mummel och blinkande brusande teveljus är en trygghetsfaktor.
Att sova i kökssoffan hos mormor, på gården, i Hälsingland, medan hon stökade runt i köket, med radion på svag volym, borta vid diskbänken, och från stora rummet blinkade ljuset från teveapparaten som ingen tittade på. Jag somnade till det där, tryggt och lugnt.
Omgiven av doften från somarrena sängkläder, en svag doft av fukt, malkulor och tagel, från madrassen och filten nedhämtad från vinden, somnade jag i säkerhet och rofylldhet.
Radions svaga mummel och mormors nynnande. Tryggheten. Kökssoffan och mormor…

20200405_073103Jag somnar trygg om natten, med blinkande skiftande teveljus, från grannen mittemot mitt eget sovrumsfönster, och i sällskap av en varm kattkropp.
Radion står på, svagt och med ett milt sorl under natten. Det ger mig trygghet.
Det minner mig om mormor, kökssoffor, Hälsingland, malkulor, sommardoftande sängkläder och svagt prasslande tagelmadrasser.
Minnen och tryggheter…

Det är märkligt det där, med trygghetspunkterna i tillvaron…

Ta hand om dig, därute i verkligheten och cyberspace.
På återläsande och väl mött / Arthur

(Bilder/foto; Arthur)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s