Jag är oerhört bukstinn, av mina egna grubblerier. Hur mycket, egentligen, finns det att stoppa i sig, från smörgåsbordet av ogynnsam smörja?

God eftermiddag. Trött. Bara jä*ligt trött.
Men… orka lyssna till sina egna grubblerier! Det är förbannat osexigt med dessa bergochdalbanor av mående och känslor. Jag är oerhört mätt på mina egna tankar och funderingar.
Det brusar och fräser av alla grubblerier.
Hela havet stormar. Finner ingen ledig sittplats för mig, att finna lugn och ro på. De negativa tankarna blir tydligare, när man mår mindre bra. De blir skarpare i kanterna, glasklara, när man är nedstämd! Ur det föds sensibilitet och ömtålighet. Det blir en del tårar… Befriande och renande, på ett skönt sätt! Jag är oerhört bukstinn, av mina egna grubblerier. Hur mycket, egentligen, finns det att stoppa i sig, från smörgåsbordet av ogynnsam smörja?

Jag mediterade, mindfulness, i morse. Att sitta ner, låta kriget pågå i huvudet och samtidigt vara närvarande och bara… vara. Mitt perfekta redskap är faktiskt katten; Känna mjukheten i pälsen, smeka benen, känna hennes spinnande i handen och smeka henne mjuka mage. Jag lyssnar till alla ljuden, de som finns nära, nära, och de som finns utanför fönstret. Bara vara i allt bruset, notera det och vara i ett märkligt nu. Nu. Nu. Nu…

Skulle ha tvättat idag. Tidigt i morse. Struntade i det! Tränar istället! Uppskattar att röra på mig! Styrketräning och yoga! Viktigt! Väldigt viktigt att inte vara passiv i ett mindre bra mående! Önskar en långpromenad i vårens grå färger. Molnigt. Behöver även tid till återhämtning! Tiden räcker inte till riktigt, och då får tvätten ligga kvar i tvättkorgen! Prioritering!

Jag är en krigare, även om jag är ensam! I min vrå av världen bestämmer jag! Så… På’t bara! Livet ska fortgå och jag ger mig inte! Envis! Tjurskallig. Arg! Väldigt arg på livet! Det, kan vara en drivkraft i sig…

Ta hand om dig och de dina, i vardagen och livskaoset, jag gör mitt yttersta från min del av världen / Arthur

(Foto och bild; Arthur)