Jag vandrade i över en mil. Gick lite överallt och utan mål… Skönt att få vara mållös.

Tog en promenad i solen.
Tog med ryggsäcken med kaffe, pläd och vatten. En skrivbok och pennor. Musik och en kofta. Koftan, mest för ”utifall att”.
Jag vandrade i över en mil. Gick lite överallt och utan mål… Skönt att få vara mållös.
Fann ett träd i skuggan, att sitta under. Drack mitt kaffe, skrev lite grann och funderade. Grubblade över livet, jaget, tillvaron och den ständiga frågan; Varför?
Det sistnämnda, har inga svar…
Livet. Leva. Levande.
Lärande och… Jag!
Om man vill kan man grubbla vidare på livets alla varför, tänka tankar i banor som man aldrig kan ta sig ut ur, och skapa tanketrassel som inte ger en ett endast dyft… Man kan bli galen av sånt! Helt sant, har jag hört!
Somliga säger att man kan välja sina tankar och tänka mindre och på ett mer positivt och konstruktivt sätt.
Jag säger; Äh! Carpe-some-fucking-diem, på dig!