Min handduk är lika blå, som himlen ovanför…

Min handduk är lika blå, som himlen ovanför…

Tog en promenad.
Ryggsäck med kaffe, block, penna och vatten. Ville vila en stund i solen. Njuta. Vara njutbar. Ensam ensamhet.

Fann en död fågelunge på vägen.
Den låg död på trottoaren. Tog en servett ur Ryggsäcken och flyttade på den lilla kraken, till ett intilliggande buskage. Den lilla döda, ligger bättre där, tänkte jag.
Jag är en känslig människa. Den döda fågelungen sitter fast på min näthinna. Får inte bort bilden. Inbränd, på något vis.
Jag är hopplös.