Blottlägg aldrig dina innersta knepiga tankar och djuplodade grubblerier, det gagnar aldrig dig och din person.

IMG_20200708_073728_333Dricker mitt kaffe. Svart. Starkt.
Vaknade tidigt. Öppnade alla fönster.
Genom mitt köksfönster tittade jag på solen, som sakta gled upp över hustaken, medan kaffebryggaren hostade färdigt mitt kaffe. En tung natt, kräver starkt kaffe, i en trevlig mugg.

Himlen är ännu blå, men det väntas regn. Det har regnat mängder de senaste dagarna. Och blåst. Känslan av höstvindar, faktiskt. Sommaren kom av sig. Önskar mer sol, fler promenader och dagar i skuggan, under ett träd, i sommarvärme.
Jag vill cykla, långt, långt bort och vila i gräset någonstans och dricka mitt medhavda kaffe ur min termomugg.
Det har blivit promenader i regnet istället. Många och långa promenader i regnet. Jag uppskattar det också. Jag hoppar aldrig i några vattenpölar. Jag är för vuxen för det. Jag är för behärskad, stel och reserverad. Det är okej, det också!

20200708_071545Grubblerier gjorde natten tung. Somnade tidigt, på soffan, men vaknade ett par timmar senare och försökte fånga tankar och funderingar. Tankarna är som en tvål i badvattnet; hala, undanglidande och svårfångade. Svåra att finna, i allt det grumliga. Morgonens reflektioner och summeringen kring nattens mindre lyckade tankefångster, blev denna; Skriv aldrig om livets mörker, tyngd och svårigheter. Blottlägg aldrig dina innersta knepiga tankar och djuplodade grubblerier, det gagnar aldrig dig och din person. Människor blir undvikande och vill inte veta.
Skriv inte poesi och prosa, om ensamhet, längtan och utanförskapet, för det blir inte en promenad på Östermalm och Biblioteksgatan, för de som läser.
Berätta inte, skriv aldrig, om psykisk ohälsa och depressioner, det göder endast människors motvilja och olust till kontakt och samröre.
Ensamhet. Det föder enslighet, avsaknad av sällskap och avskildhet.

20200708_071321Med sista munnen svart kaffe, inser jag att jag är precis på målsnöret, precis på gränsen, för det som jag själv försöker att bryta och undvika; Tystnadskulturen kring psykisk ohälsa!
För ett litet, litet ögonblick, är jag precis där, sväljer nästan ned det med mitt starka svarta kaffe; Tala är silver. Tiga är guld.

Ta hand om dig, därute i livskaoset och cyberspace, så gör jag mitt bästa, från min vrå av världen.

Väl mött och på återläsande / Arthur
(Foto/Bilder; Arthur)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s