Det är torsdag. En veckodag i juli.
Vaknade okristligt tidigt, som vanligt. Känslan av att inte ha sovit alls, sköljde jag ner med mitt alltför starka kaffe.
Det är blå himmel och vackert väder. Sommar och ljust. Och som varje morgon, rutinbunden som jag är, dricker jag mitt kaffe, funderar över tillvaron och skriver lite grann. Det mesta hamnar i skrivbordslådan, får aldrig luft och bär aldrig iväg ut i dagsljuset. Det blir till meningar och ord, för bara mig att läsa och behålla. Ibland blir det inget skrivet alls. Kör fast. Har inget att skriva och berätta. Tömd och tom.
Idag är en sådan dag, när orden fattas mig och när jag känner att ordförrådet behöver en större inventering, för att jag ska kunna krama ur mig några stavelser och fraser.
Jag är lite trött på mig själv. Livsleda. Tröttheten äter på mig. Trött och ordlös.
Så, det blir inte mer än så här… Välkommen till ordförrådets tomhet och torka…
Ta hand om dig, därute i livet och vardagen, jag gör mitt bästa från min lilla vrå i världen… / Arthur
(Bild/foto; Arthur)