Jag romantiserar. Tänker ofta i termerna lyrik, poesi och dikt. Ofta blir det till floskler och plattityder.

20200806_081037Tidigt under morgonen försöker jag skriva. Letar i mitt sinne efter ord och meningar, som på något sätt ska kunna återge färgerna i min tillvaro och morgon, men känner en märklig tröghet och tomhet.
Samtidigt som jag vill berätta om livets bakgator och trånga gränder, så vill jag också färglägga livskaoset i kulörta och starkare färger. Vara positiv. Vara trygg och glädjande. Mjuk, genomtänkt och följsam.

Genom mitt vardagsrumsfönster ser jag molnen fara förbi över himlen. Tussar av vit bomull, seglar genom det vackra sommarblå. Det ser ut som om björken, precis utanför fönstret, vars grenar stretar uppåt mot himlen, försöker fånga dem när de glider förbi.
Jag romantiserar. Tänker ofta i termerna lyrik, poesi och dikt. Ofta blir det till floskler och plattityder. Hjärta och smärta. Kärleken är röd och himlen är blå… Blodröda hjärtan, söndriga själar och livets trasighet…

20200804_181106Har börjat med ett kort och snabbt ”träningspass” på morgonen! Jag behöver få igång energierna och ”skvalpet i skallen”! Det gör skillnad!
Det tar tid att komma igång på morgonen, för kroppen värker nästan sönder! Det är kvarstående biverkningar av tidigare medicinering.
Jag får leva med det! Men, det går att fixa till och underlätta! Det är bara att göra, så gott man nu kan.
Jag brukar kicka igång dagen med fem minuter stretchande Yoga, på köksgolvet, medan kaffet blir färdigt, för att lätta på värken, och tänkte att om jag tillför lite konditionsträning också, så kickar även synapserna i huvudet igång och då fixar jag dagen bättre! Det tar mig, på sin höjd, tjugo minuter! Jag har tiden! Jag har utrymme för det…
Det är inga märkvärdigheter, behöver bara få upp flåset och värmen i kroppen, så är jag ”ready to go”! Min medicinering!
Jag måste göra något och någonting, för att orka med och för att stå ut, för just nu är det förbannat trögt, tungrott och svårbemästrat, livet… Behöver andas. Leva lite. Komma igång, vara levande…

Ta hand om dig, därute i vardagsbruset och Vintergatan, så hör jag mitt bästa från min vrå av världen…
Väl mött och på återläsande / Arthur

(Foto/Bild; Arthur)

20200804_181837

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s