
”Jag ligger kvar på golvet,
väntar på att slå i botten.
Hudlöst. Sönderskavd.
Psykiskt illamående”…
”Måste du alltid skriva om mörker, vemod och trasigheter? Måste du alltid berätta om psykiskt dåligt mående och psykisk ohälsa”?
En kommentar jag tilldelats av en bekant.
”Det finns annat att skriva och berätta om”!
Jo, förvisso finns det mängder av andra upplevelser att skriva ner och dela med andra, och jag tycker nog själv, att jag är ganska bra på att bjuda in till både ock. Dock, är mitt liv väldigt färgat av känslornas upp och ned gång… Det är kaosartat ibland… Jag lever i en ständig raksträcka av vemod. Ibland faller jag till botten och blir till ett orkeslöst knytt.
Ber inte om ursäkt för det längre!
Fuck you!
Träffade Psykologen igår.
Han blir, ibland, irriterad på mig. Fullt förståeligt! Jag fattar…
”Sluta upp med att censurera dig själv, när du besöker mig”, sa han.
Och det, är exakt vad jag gör! Jag övervakar och väger det jag säger, hur jag säger det och hur jag reagerar. Ber om ursäkt för att jag svär! Jag svär så det osar svavel! Jag är så arg på livet!
Jag är j*vligt förbannad på Gud, som så underbart inte existerar, och jag förbannar Gud, för att hon inte hör mig!
Och innan jag ens har börjat gråta, för att jag verkligen behöver det, så hindrar jag mig själv genom att säga; ”Nu ska jag inte gråta”! Och med det, punkterar jag känslan av ogråten gråt och den försvinner ut och bortanför rummets fyra väggar. Blockerar mig själv! Censur!
Vi har träffats så länge nu att han vet… Jag ”fuskar” ibland. Vill inte! Orkar inte! Har ingen lust! Jag sitter mittemot honom och ”låtsas som om”…
”Det här, mitt kontor, är en fristad och här är nästan allt tillåtet! Här är trygghet! Du ska vara trygg här! Jag ser på hela dig att livet är svårt! Jag ser hur du rör dig, hör hur du talar och jag kan dig! Du kan fuska hur mycket du vill… Jag. Ser. Dig”!
Jag svarade; ”Avatar”!
Psykologen började skratta. Det gjorde jag också.
Jag. Ser. Dig…
Ta hand om dig, därute i livet och cyberspace! Jag gör mitt bästa, från mitt hörn i världen… På återläsande och väl mött / Arthur
(Foto/Bilder; Arthur)