Märkliga nätter. Sover dåligt. Själslig klåda. Irriterande tankar och ett evigt roterande i sängen.

Det har blåst ordentligt i natt. Björken utanför mitt fönster, har brusat som ett aggressivt vattendrag.
Mitt sovrumsfönster står fortfarande öppet under natten. Behöver syret, luften, och det kyliga som hösten bjuder på.
Naturen har blåst in lite av sitt naturliga skräp, genom fönstret. Det ligger lite björklöv, på fönsterbrädan och på parkettgolvet nedanför.

Märkliga nätter. Sover dåligt. Själslig klåda. Irriterande tankar och ett evigt roterande i sängen. Jag förstår varför katten väljer vardagsrummet och soffan under nätterna! Jag kommer inte till ro.

Jag hittar inte orden, just nu, men vill gärna skriva något. Vill skriva något bra, fint och mjukt. Det blir gärna svärta i mina texter. Jag och Lars Norén…

Det har varit märkligt tyst hos mina grälande grannar, vägg i vägg, under en längre tid. Tror att någon av de övriga grannarna påpekat deras högljudda grälande. Något har hänt. Vad som skett, spelar egentligen ingen som helst roll, för det är lugnt och tyst, och inne hos mig är det rofyllt. Tack!
Monstret, min älskade följeslagare och huskatt, är lugn och trygg!

Jag mår inte så bra.
Åker bergochdalbanan i mitt mående. Finner inte riktigt stabilitet.
Jag är intellektuell och förnuftig.
Genomtänkt och medveten!
Jag är insiktsfull, men mitt känsloliv komplicerar tillvaron och vardagen för mig.
Jag har diagnoser. Det förklarar kanske en del. Jag accepterar dem! Det är väl detta som gör just mig lite unik, men det ställer till det för mig ibland! Mitt känsloliv tar överhanden och förnuftet tystnar och får inte utrymme och syre. Jag äts upp av känslorna och får svårt att tänka ”positivt och uppskattande”. Jag får inte balans mellan ”förnuft och känsla”.
Jane Austen. Roman 1811.
Dessa märkliga tankeassociationer.

Frågade Herr Psykologen om Lobotomering, få bort allt tankekaos och grubbleriskräp! Han skrattade högt…
Det gjorde jag också. Absurt! Tänkte skrämmande tankar på elchocker, kallbad och tung medicinering. Långbro sjukhus och Beckomberga. Fyrtio talet.
Undrar… Vem hade jag varit då?

Det finns alltid de som har det värre! Fullständigt avskyr den meningen!

Ta hand om dig, därute i cyberspace, så gör jag mitt bästa från min vrå av Vintergatan…

Väl mött och på återläsande / Arthur

(Foto & bild; Arthur)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s